Karin Olofsdotter: Hunden väckte mig och ville visa utsikten

Karin Olofsdotter, vikarierande studentpastor i Uppsala och styrelseledamot i God jord, har samlat på sig många härliga sommarminnen, men minns särskilt ett i Dalarnas fjällvärld.

– För ungefär tio år sedan var jag och min hund Siri uppe och vandrade i Grövelsjön. En morgon bökade hon så väldigt, och skulle ha upp mig till varje pris. Jag ville ligga kvar, men gav med mig till slut. När vi kom ut trodde jag att hon ville kissa, eller något sådant. Men när vi väl kom ut satte hon sig bara bredvid mig. Vi skulle tydligen sitta där och bara vara.

Hon beskriver minnet som märkligt och vackert på samma gång.

– Där satt vi i tystnaden och skönheten och allt var bara gott. Det var som om min hund ville bjuda mig på det här.

Karin Olofsdotter tror att även djur har sinne för andlighet.

– Det var som att hon kände av helheten och heligheten där. När jag haft människor som fått själavård har hon kunnat känna av om människor är ledsna och har kommit för att trösta dem. Och när vi bad kom både hunden och katten och skulle vara med. Djuren verkar ha någon egen relation till Gud som vi inte uppfattar.