Nyheter

Sjukhuspastorn minns barndomens tältmöten med gudomlig närvaro

Som sjukhuspastor i Skövde kan Mikael Mattisson uppleva stunder av stark gudsnärvaro i mötet med människor. Några sådana minnen är också förknippade med den öländska hembygden.

– Jag är född och uppvuxen på norra Öland, på Löttorp, och var som barn och ung mycket på pingstförsamlingens tältmöten och friluftsmöten, berättar han.

– När jag så nyligen promenerade vid Ribbersborgsstranden i Malmö, slog det plötsligt emot mig en doft som så starkt påminde mig om den här tiden – doften av fuktigt gräs och tält, den förtätade stämningen när människor fick förbön. Där fanns Gudsnärvaro.

Ett annat minne hämtar Mikael Mattisson från en ensam skogsvandring på Ölands nordöstra udde sommaren 2010.

– Trots att detta är min barndomsbygd hade jag förirrat mig i närheten av Byxelkrok, och bad till Gud att visa mig vägen. Då dök det upp en cyklist runt kröken som kunde visa mig vidare, säger han.

– Senare satte jag mig ner och fick en så stark känsla av Gudsnärvaro, och hörde för mitt inre den gamla sången: “Jag en vandringsman är, som från jordens besvär, till himmelens land ställt min färd”.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig