Nyheter

”Det här är inte ett sätt att uppfostra frikyrkor i demokrati”

Myndighetschef med uppdrag att utbilda i demokrati ser stora skillnader mellan olika trossamfund

Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, har fått regeringens uppdrag att utbilda kyrkor och moskéer i demokrati. Men det är inte frikyrkorna det handlar om i första hand, uppger myndighetschefen Isak Reichel till Dagen.

Regeringens uppdrag att lära ut demokrati till trossamfunden presenterades i anslutning propositionen om skärpta demokrativillkor för att ge fortsatt statligt stöd, något som stundtals har väckt oro i kyrkorna under sommaren ihop med debatten om så kallad “omvändelseterapi”.

Inte minst de traditionella frikyrkorna brukar beskriva sig som föregångare inom demokratisk utveckling, och hade rösträtt för både män och kvinnor långt innan kvinnor fick rösta i riksdagsvalet.

– Då kan det kännas lite märkligt att läsa att en myndighet nu ska utbilda oss i demokrati, sa exempelvis Equmeniakyrkans biträdande kyrkoledare, Joakim Hagerius, när han frågade ut statsminister Magdalena Andersson inför valet, i Vårgårda nyligen.

2022.

Stärka demokratin

Vad är det då för ett uppdrag Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, egentligen har fått? Enligt det pressmeddelande kulturdepartementet skickade ut i slutet av juli handlar det bland annat om utbildningsinsatser för trossamfundsledare för att “stärka samfundens kunskap om, och arbete med demokratiska principer och individers möjlighet att vara delaktiga i samhället”. Insatserna ska rikta sig till kvinnor inom samfunden och vara utfört fram tills våren 2023.

– Man ska inte se det här som ett sätt att uppfostra frikyrkorna och säga att de inte är demokratiska. Det är helt rätt att Equmeniakyrkan och frikyrkorna har varit avgörande för demokratin i Sverige, säger Isak Reichel, direktör och myndighetschef för SST, som tycker det är synd att detta inte uppmärksammas tydligare i olika sammanhang.

– Utbildningsinsatserna riktar sig bland annat till grupper som kommer från miljöer där demokrati inte är lika självklart. Ofta minoritetstrossamfund med medlemmar som inte är uppväxta i en demokrati.

Isak Reichel, direktör för SST.

Pågående utbildningsinsats

Isak Reichel tror samtidigt att även de traditionella frikyrkorna, som exempelvis jobbar med demokratiutveckling bland invandrargrupper, kan känna det meningsfullt och bli stärkta i sitt demokratiarbete genom utbildningsinsatserna.

Som Isak Reichel uppfattar det är inte SST:s uppdrag direkt förknippat med de nya demokratikriterierna, även om de presenterades tätt intill varandra. Det är i alla fall inte de direktiv myndigheten har fått, uppger han. Snarare handlar det här om en fortsättning på demokratistärkande arbete som SST haft som uppdrag även tidigare.

Workshops på 18 olika språk

I en utvärderingsrapport från början av året talas det om 27 demokratiambassadörer i samfunden som, utbildade av SST och på myndighetens uppdrag, haft 41 workshops på 18 olika språk med sammanlagt 837 deltagare, runt omkring i landet under 2021.

Bland annat Afghanska kulturcentret i Luleå samt Alevitiska kvinnoförbundet med rötter i Turkiet hör till dem som har haft demokratikurser.

Kunskaperna varierar

Av utvärderingsrapporten framgår att demokratikunskaperna är högst skiftande när man jämför olika trossamfund och religioner. Men i några av de samfundsgrupper som genomfört workshops hade man i stort sett ingen kunskap alls om demokrati eller hur man röstar, uppger man i rapporten.

– Trossamfunden kan samtidigt vara viktiga demokratiaktörer med örat mot marken kring sociala problem och liknande. De kan ge röst åt människor som inte annars har en röst. Det märkte vi inte minst under covid-pandemin, säger Isak Reichel.

Myndigheten för stöd till trossamfund planerar att genomföra de flesta utbildningsinsatserna i demokrati bland kvinnor under december-januari.

---

Fakta: Demokratiutbildning för trossamfund

  • Myndigheten för stöd till trossamfund, SST, har utvärderat tidigare demokratiutbildningsinsatser, och ser stora skillnader mellan olika samfund och religiösa grupper.
  • Men bland vissa identifierar man behov av utbildning i bland annat mänskliga rättigheter, grundläggande värderingar, föreningsteknik, familjejuridik, barnkonventionen, diskriminering och religionsfrihet.

---

Fler artiklar för dig

Mer i samma ämne

Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar