Hård kritik mot lagförslaget om demokrativillkor

En rad kristna företrädare, men också andra representanter för civilsamhället, levererar skarp kritik mot regeringens förslag om nya demokrativillkor för att få statligt stöd. Förslaget riskerar att “kraftigt beskära det demokratiska utrymmet” skriver de i en debattartikel.

Redan när lagförslaget om demokrativillkor började diskuteras lyfte kristna företrädare fram ett antal problem med regeringens förslag. SKR hörde tidigt till de kritiska rösterna. I en debattartikel i Svenska Dagbladet beskriver nu PMU, Act Svenska kyrkan och Svenska missionsrådet regeringsförslaget som mycket problematiskt, och de får sällskap av de sekulära organisationerna Naturskyddsföreningen, Olof Palmes internationella center och Kvinna till kvinna. Regeringens förslag gäller för trossamfunden (Svenska kyrkan undantaget) och organisationer som får pengar via allmänna arvsfonden, och i nästa led för allt statligt stöd till civilsamhället.

”Djup oro”

Debattörerna skriver att de ser “med djup oro” på att flera av de problem som tidigare pekats ut kvarstår i den slutgiltiga regeringspropositionen, och de uppmanar regeringen att göra ett omtag. Om lagförslaget går igenom riskerar det att få motsatt effekt till den önskvärda, och i stället bidrar till att “motverka både demokratisk utveckling och religionsfrihet”, menar de.

Liksom SKR pekar de på problemen med rättssäkerhet och transparens när det gäller tillämpningen av de krav som ska gälla framöver för att få ta del av statligt stöd. De skriver att de “självklart” håller med om att “utövande av hot, tvång, våld diskriminering och på annat sätt motverkande av demokratin är grund för exkludering.” Men problemen uppstår när lagens förslag ska omsättas i praktiken.

Kan gälla minderåriga

Civilsamhällets organisationer representerar flera miljoner svenskar. Vem som helst av alla dessa – även alltså volontärer som kan vara minderåriga - räknas som “företrädare” för en organisation. En “företrädares” förehavanden kan granskas, även utan den granskades eller dess närmaste krets kännedom. “Det krävs inte någon fällande dom, det krävs inte ens en polisanmälan, det räcker att en beslutsfattande myndighet anser sig ha tillräckliga skäl för att påbörja en utredning och sedan tillräckligt starka skäl för att dra in stöd”, skriver debattörerna och pekar på att detta inte blir rättssäkert.

I de civilsamhällesorganisationer som skribenterna representerar kan lagförslaget leda till ett betungande arbete av kontroll, och risken finns att det uppstår en “cancelkultur” i civilsamhället, betonar de. Vissa civilsamhällesorganisationer kanske också väljer att avsluta samarbetet med staten och avstå från bidrag.

Gynnar inte religionsfriheten

“Det kan därför starkt ifrågasättas om det slutgiltiga lagförslaget kommer att gynna den levande demokratin, det pluralistiska civilsamhället och möjligheten att utöva religions- och övertygelsefriheten på ett effektivt sätt”, skriver debattörerna. Syftet med förslaget, att säkerställa att statsbidrag inte går till “klandervärd verksamhet” nås inte, utan i stället finns det risk att förslaget “i sin nuvarande form bidrar till radikalisering, isolering och bäddar för de parallellsamhällen som lagstiftaren säger sig vilja undvika”.

[ Regeringens förslag om demokrativillkor riskerar stärka extremism ]

---

Fakta: Ska säkerställa demokratisk standard

• Regeringen har lagt fram en proposition för att ställa krav på de trossamfund och civilsamhällesorganisationer som tar emot pengar från staten.
• Kravet som ställs är att leva upp till en viss demokratisk standard, annars kan bidrag riskera att dras in.

---