Ovanliga avgångskrav mot Kinas president

Demonstranter i olika delar av Kina har gett sig ut på gatorna i en ovanlig protest mot regeringens coronapolitik. Ändå tror sinologen Fredrik Fällman inte att de kommer leda till varaktig förändring.

– Folk kommer att gripas och det hela släckas ut, säger han.

Kina har ända sedan pandemins utbrott i staden Wuhan i början av 2020 agerat med stenhårda restriktioner. Människor som smittats har fysiskt barrikaderats in i sina bostäder och människors hälsa har ständigt övervakats genom appar på telefonen. Eftersom Kina saknar yttrandefrihet har reaktionerna från människor ofta inte hörts offentligt – men under ytan verkar det ha bubblat av missnöje.

Efter en brand i staden Urumqi i regionen Xianning har det nu fått konkret uttryck. I branden dog det minst 10 personer och en av orsakerna till det höga dödstalet var att brandkåren inte lyckades nå fram i tid på grund av restriktionerna. Det fick kineser att gå ut på gatorna och demonstrera mot den hårda coronapolitiken.

“Mer ovanligt”

I huvudstaden Peking har människor hållit upp blanka skyltar som en symbol för att Kina saknar yttrandefrihet. Men det har också skanderats rakt ut att presidenten Xi Jinping borde avgå.

Fredrik Fällman, som är sinolog verksam vid Göteborgs universitet, blev förvånad över att avgångskraven var så uttryckliga.

– Ja, lite förvånad blev jag. När man pratar med människor i privat samtal kan de vara kritiska, även relativt högt uppsatta personer. Men det är mer ovanligt att de yttrar det offentligt, säger han.

Att kineser går ut på gatorna i protest är inte heller särskilt vanligt – men det händer. Fredrik Fällman påminner om en våg av protester 2015 som involverade kristna kineser. Då fick rivna kyrkor och bortplockade kors kristna att höja sina röster.

Också denna gång är protesterna knutna till en specifik fråga – coronapolitiken som regeringen drivit.

– Branden var den utlösande faktorn, men det har funnits fler fall. Folk är less på att vara instängda, säger han.

Många delar av landet

Protesterna har skett på ett drygt 20-tal platser över nästan hela Kina, däribland Peking och Shanghai men också städer med mindre befolkning än dessa. Däremot är antalet demonstranter ganska få – av skälet att de som ger sig ut riskerar att bli gripna direkt.

– Det handlar om några hundra demonstranter i dessa folksamlingar, kanske upp till 1 000 på vissa håll, det är lite svårt att se på bilderna. Det sitter uppe kameror överallt, så var du ute och demonstrerade men inte var maskerad så är risken stor att de granskar dig i efter hand, säger Fredrik Fällman.

[ Rapport: Kinas kristna pressas anpassa sin tro till kommunistpartiet ]

Många ställer nu två frågor: hur stort är missnöjet mot Xi Jinpings regim – och kan protesterna fortsätta? Vad gäller missnöjet säger Fredrik Fällman att han har fått indikationer på att coronapolitiken har varit impopulär hos folket.

– Ja, det skulle jag nog säga. Jag har inte varit där men av det man hör från vänner och bekanta och läser på sociala medier så finns det ett missnöje med alla dessa kontroller för att slippa hamna i karantän. Men det är långt till att ta steget att gå ut på gatan.

[ Pastor fängslad i Hongkong - bröt mot kritiserad lag ]

När det kommer till fortsatta protester tror han däremot inte att det kommer att leda till några varaktiga förändringar.

– Jag tror att [protesterna] kommer lugna ner sig, att folk kommer att gripas och att det hela släcks ut, säger han.

---

Fakta: Coronaviruset i Kina

• Coronaviruset som ledde till pandemin 2020 startade ursprungligen i den kinesiska staden Wuhan.
• Kinas respons med nolltolerans mot viruset blev omtalad eftersom den krävde hårda kontroller av medborgarna.
• Sedan dess har restriktionerna varit tuffa med regelbunden övervakning av medborgare.

---