Nyheter

Kristna friskolor förbereder sig på nya lagar

Lättnad över att planerade etableringsstoppet skrotades

Kristna friskolerådet hoppas att de mer tillåtande vindar som blåser under den nya regeringen ska uppmuntra fler församlingar att starta friskolor.
– Det känns som en lättnad, ett skifte i det politiska läget, och vi är väldigt glada och tacksamma för det, säger Jan Rosman, ordförande i Kristna friskolerådet.

Den nya regeringen har förklarat att man inte ämnar förbjuda huvudmän att starta eller utöka existerande konfessionella friskolor.

Däremot träder en rad lagändringar i kraft i januari, som påverkar de konfessionella friskolorna. Framöver måste de tydligare än hittills skilja till exempel gemensamma morgonböner från den ordinarie undervisningen, och klargöra att deltagandet är frivilligt.

– Alla våra skolor jobbar med det här just nu, för att informera föräldrarna på ett ännu tydligare sätt att det är en kristen skola och att alla kan ta ställning till om man vill delta i de konfessionella inslagen eller inte, säger Jan Rosman, ordförande i Kristna friskolerådet, till Dagen.

Jan Rosman, Kristna friskolerådet

Rent principiellt tycker han dock att det är märkligt att de inslag som utmärker en konfessionell skola behandlas annorlunda än de som utmärker skolor med andra profiler.

– Hur skulle det uppfattas om till exempel en skola med idrottsprofil var skyldig att ge sina elever rätt att avstå från idrotten? säger han som en jämförelse.

Anmäla konfessionell inriktning

Vidare får det från den 2 januari inte längre förekomma konfessionella inslag i andra friskolor än de som föranmält en konfessionell inriktning till Skolinspektionen. Hur det anmälningsförfarandet ska se ut är ännu inte helt klart.

– Vi ställde frågan till Skolinspektionen vid ett möte i början av november, och då kunde de inte svara på hur det skulle ske, säger Jan Rosman.

– Men vi tror att det ska räcka att göra det genom en enkel anmälan, så att man inte behöver göra ett helt nytt ansökningsförfarande. Även detta är ju lite märkligt, eftersom de vet att skolorna har kristen profil och vill fortsätta så.

Inga nya kristna friskolor

Under förra mandatperioden var det flera partier som skärpte sin inställning till konfessionella friskolor, vilket ökade sannolikheten för att skolorna på sikt skulle stoppas helt.

I år går det bara att hitta en kristen friskola, Hannaskolan i Örebro, som ansökt om att utöka eller starta ny verksamhet.

Jan Rosman hoppas att fler församlingar ska våga ta språnget och starta kristna skolor, medan det blåser gynnsamma politiska vindar.

– Just nu har vi ett så kallat window of opportunity för att stärka våra verksamheter, etablera dem och låta dem växa under några år, så att de framöver står så pass starka och etablerade i den svenska folksjälen att de inte kan stängas, säger han.

Elevunderlaget och intresset finns, menar han, både bland kristna föräldrar och andra.

– Men det saknas ibland initiativkraft från kristna församlingar, som blir försiktiga och inte riktigt vågar satsa, eftersom man inte vet vilka faror som kan vänta i framtiden, säger Jan Rosman, som sträcker ut en hand till potentiella nya huvudmän.

– Skolorna som är medlemmar i Kristna friskolerådet har totalt över 100 enheter, inklusive förskolor, med 10 200 elever. Så här finns en stor samlad erfarenhet.

Muslimer, judar, ateister

En enkät som Kristna friskolerådet gjorde i september visar att det går många icke-kristna elever på de kristna skolorna, samtidigt som knappt 40 procent av eleverna har föräldrar som är aktiva i någon kyrka.

Icke-religiösa respektive muslimska elever återfinns på ungefär 75 procent av skolorna, enligt Kristna friskolerådets rapport. På drygt 25 procent av skolorna finns också judiska elever.

En del familjer väljer skolor med kristen inriktning “för att få en fristad från utsatthet utifrån religiös övertygelse”, står det i rapporten. Det gäller både kristna, judiska och icke-troende elever “från kommunala förortsskolor som är muslimskt dominerade”, och där eleverna ibland utsatts för hot och trakasserier.

---

Fakta: Konfessionella friskolor

  • Det har hittills varit svårt att fastställa ett exakt antal skolor med konfessionell inriktning, eftersom alla fristående skolor enligt skollagen får lov att ha konfessionella inslag.
  • Enligt Kristna friskolerådets beräkningar finns det i dag 59 skolor med konfessionell inriktning, varav 52 drivs av huvudmän som är medlemmar i Kristna friskolerådet.
  • Ytterligare fyra skolor har kristen inriktning och tre skolor har muslimsk inriktning.
  • Landets två judiska skolor ser sig inte som konfessionella.
  • Källa: Kristna friskolerådet

---

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig