Nyheter

Senaste talibanförbudet “ett dråpslag” för biståndet

Förbudet mot att kvinnor arbetar för hjälporganisationer riskerar att dra undan all sjukvård för kvinnor

”Ett dråpslag för biståndet”. Så beskriver Else Berglund vid Act Svenska kyrkan talibanregimens beslut att förbjuda kvinnor att arbeta för hjälporganisationer.

Förra veckan förbjöd den afghanska talibanregimen kvinnor att ta del av högre utbildning. Bara några dagar senare kom förbudet mot att hjälporganisationer har kvinnliga anställda, motiverat med att inte alla kvinnor lyder reglerna om vara täckta från huvud till fot.

Beskedet fick en rad hjälporganisationer att tillfälligt avsluta sin verksamhet i Afghanistan. Bland dessa är International Rescue Committee (IRC), Rädda barnen, Norska flyktingrådet och Care, berättar Omvärlden.

”Vårt arbete bygger på det arbete som vår kvinnliga personal uträttar. Om vi inte får anlita kvinnor kan vi inte fortsätta arbeta. Vi måste därför avbryta vårt arbete i Afghanistan”, skriver IRC, som har 3 000 kvinnor bland sina 8 000 anställda i Afghanistan, i ett pressmeddelande.

Vill inte uttala sig

Den största svenska hjälpen till Afghanistan sker genom Svenska Afghanistankommittén, SAK. Av organisationens totalt 8 000 anställda i Afghanistan är 3 000 kvinnor, varav omkring 1 000 arbetar inom vården och 1 500 med utbildning. Hittills har man dock inte tagit något beslut om att pausa verksamheten.

Även svenska kristna hjälporganisationer stöttar civilsamhället i Afghanistan.

Men den nuvarande situationen är så pass känslig att man inte vill uttala sig om sitt arbete. Det förklarar Matilda Pearson, kommunikationsstrategi vid Svenska missionsrådet, som samlar många kyrkor och kristna organisationer med ett internationellt utvecklingssamarbete.

– Vi har medlemsorganisationer med samarbetsparter i regionen. Men ingen känner sig bekväm med att tala om det just nu, av hänsyn till säkerhetsläget och de lokala parterna, säger hon till Dagen.

– Just nu råder oklarhet och man söker reda i situationen.

Ett dråpslag

På ett liknande sätt svarar Else Berglund, chef för det humanitära arbetet vid Act Svenska kyrkan. Förra året stöttade organisationen drygt 500 enskilda familjer i Afghanistan, liksom sjukvårdsinsatser i landet.

– Det har varit svårt att verka i Afghanistan redan innan, och som det ser ut nu försvåras det ytterligare, säger hon till Dagen.

– Men vi kan inte lämna arbetet helt när det är så här svårt, utan har en dialog med folk på plats för att se hur vi kan agera på bästa sätt och ge det stöd som är möjligt.

Else Berglund, chef för humanitärt arbete vid biståndsorganisationen Act Svenska kyrkan.

Den stora oron gäller hur de senaste påbuden ska påverka det afghanska samhället och folkhälsan i stort.

Afghanska kvinnor får inte träffa manliga läkare, och är på många platser beroende av de kvinnliga sjukvårdsarbetare som anställts av hjälporganisationerna. Nu försvinner den möjligheten, samtidigt som kvinnor inte längre kommer att kunna utbilda sig till läkare.

– Det här är dråpslag för allt hjälparbete inne i Afghanistan, och något som drabbar hela hälsosektorn, säger Else Berglund.

Lovade mildare regim

Talibanerna lovade en mildare regim än tidigare när de tog makten i augusti 2021. Men de har successivt krympt möjligheterna för alla kvinnor. Flickor får nu bara mycket kort skolgång, kvinnor har förbjudits utöva en mängd yrken och får inte ens vara i parker, badhus eller gym.

– Tumskruvarna har dragits åt gradvis och mycket av det har gått under radarn på grund av kriget i Ukraina, säger Else Berglund, som berättar att kvinnor sedan någon månad sedan heller inte får arbeta i den kommersiella sektorn.

– Ändå finns det kvinnor som demonstrerar öppet och tar risken att misshandlas och gripas. Känslan är som i Iran, där kvinnor beskriver det som att de förbjuds som varelser. Männen stryker ett streck över hälften av befolkningen.

Till följd av kriget i Afghanistan finns många ensamstående kvinnor som dessutom är familjeförsörjare. Lösningen för dessa och många andra familjer är att gifta bort döttrarna så tidigt som möjligt, så att de får ett skydd och en inkomst genom mannen.

– Än så länge har talibanerna lämnat FN-organen utanför sina olika förbud. Det är förstås bra, men det betyder också att man kunnat göra de här förändringarna i tysthet, utan att utlösa kraftiga protester. Men det är hög tid att världssamfundet reagerar kraftfullt nu, säger Else Berglund.

---

Fakta: Talibanerna

  • När talibanerna styrde Afghanistan på 1990-talet förbjöds musik, avrättningar genomfördes inför publik och kvinnors frihet inskränktes kraftigt. De förbjöds att röra sig fritt utanför hemmet och skolundervisning för flickor stoppades.
  • Den 15 augusti 2021 tog talibanerna återigen makten över Afghanistan efter en blixtoffensiv, och utlovade en mildare form av maktutövning än tidigare.
  • Sedan dess har kvinnors fri- och rättigheter inskränkts kraftigt: Kvinnor får inte resa längre sträckor utan manlig beskyddare och i större delen av landet får tonårsflickor inte gå i skolan. Sedan maj 2022 måste kvinnor bära slöja på allmänna platser.
  • I november blev det olagligt för kvinnor att vistas i parker och på nöjesfält i Kabul, även i sällskap av en manlig släkting. Kort därpå förbjöds kvinnor att besöka gym och offentliga badhus.
  • Den 20 december förbjöd talibanstyret kvinnor att studera på universitetsnivå. Några senare dagar förbjöds kvinnor arbeta för både lokala och internationella hjälporganisationer.

---

Fler artiklar för dig