Nyheter

Blockaden av kristna utbrytarenklaven fortsätter

Baku anses utnyttja försvagat Ryssland. Pressar på för att ta över enklaven

Nagorno-Karabachs enda landförbindelse med omvärlden har varit blockerad av demonstranter sedan den 12 december. De 120 000, mestadels kristna armeniska, invånarna riskerar nu att få slut på mat, medicin och andra förnödenheter.

Nagorno-Karabach är ett litet bergsområde i Azerbajdzjan, som det enligt folkrätten också tillhör. Men större delen av de 120 000 invånarna identifierar sig som armenier och har utropat republiken Artsach.

I drygt tre veckor, sedan den 12 december, har hundratals aktivister från Azerbajdzjan blockerat Latjinpasset, den enda större vägen mellan Armenien och Nagorno-Karabach. De säger att de protesterar mot olaglig och miljöfarlig gruvbrytning i Nagorno-Karabach.

Men blockaden hindrar införsel av bland annat livsmedel och andra förnödenheter, och alla planerade operationer har nu ställts in i enklaven.

Strax före nyår varnade FN-organet Unicef för att situationen riskerar att bli allvarlig särskilt för barnen i regionen. Det ska också finnas barn som varit på skolresa i Armenien och som inte kan resa hem.

Iscensatta protester

Styret i Baku kallar protesterna mot illegal druvdrift för spontana och legitima. Men det armeniska ledarskapet ser dem som iscensatta av den azeriska regeringen, som ett steg i att ta fullständig kontroll över Nagorno-Karabach och tvinga bort armenierna därifrån.

“Ju mer osäker morgondagen är för armenierna, desto fler av dem kommer att lämna Nagorno-Karabach utan att vänta på vad som kommer att hända,”, skriver den ryske journalisten Kirill Kirosjeev för USA-baserade Carnegie Endowment for International Peace.

Hittills har de 2 000 ryska fredsbevarande trupper som bevakar Latjinkorridoren och andra gränsavsnitt stått handfallna, delvis för att inte provocera Azerbajdzjan.

Demonstranter blockerar sedan den 12 december den enda landvägen till bergsenklaven Nagorno-Karabach.

Oro för strider

Blockaden spär på oron för nya strider mellan Armenien och Azerbajdzjan, som senast utkämpade ett krig 2020. Kriget i Ukraina anses också ha fått Ryssland att nedprioritera sitt engagemang för ett permanent fredsavtal i regionen.

När organisationen International Crisis Group anger de tio största krigshoten för 2023 kommer denna konflikt på andra plats, efter Ukraina.

Samtidigt har EU:s beroende av Azerbajdzjan ökat. Strax före jul skrev EU under ett energiavtal som säger att EU kommer att importera minst 20 miljarder kubikmeter naturgas från Azerbajdzjan under de närmaste 15 åren, uppger svenska Yle.

Armenien är å sin sida ekonomiskt beroende av Ryssland, och sedan många år utsatt för en blockad av både Azerbajdzjan och dess bundsförvant Turkiet. Armenien ingår i försvarspakten CSTO, som leds av Ryssland, och som omfattar även Belarus, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan.

Tvinga Armenien öppna korridor

Ytterligare en bricka i spelet är Nachtjivan, en autonom republik och exklav som tillhör Azerbajdzjan men som omges av Armenien i öst och Iran i väst.

Baku vill få Jerevan att öppna en landkorridor till republiken, i enlighet med eldupphöravtalet från 2020, som säger att “alla ekonomiska och transportförbindelser i regionen ska släppas fria”.

---

Fakta: Nagorno-Karabach

  • Sedan 2020, då det senast var en större väpnad konflikt mellan Armenien och Azerbajdzjan om området, har byarna i Nagorno-Karabach varit nästintill isolerade från omvärlden. De flesta förnödenheter till regionen har förts dit genom det nu blockerade Latjinpasset.
  • Kriget avslutades genom ett avtal om eldupphör, med den ryska regeringen som fredsgarant. Sedan dess ha Moskva 2 000 soldater i området, vars främsta uppgift är att säkra Latjinkorridoren.
  • I september 2022 rapporterades krigshandlingar med fler än 200 dödsoffer. Denna gång ska skjutandet ha stoppats genom amerikansk medling.

---

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig

Mer i samma ämne

Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar