Göteborgs stift fick rätt – kan bygga tjänstebostad åt biskopen

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg anser att Göteborgs stift ska få bygga två nya våningar på en fastighet i centrala Göteborg där bland annat biskop Susanne Rappmann ska få en tjänstebostad. Men grannarna, som vill stoppa planerna, tänker överklaga domen.

”Domstolen anser att det som klagandena har anfört, vid en avvägning mellan deras enskilda intressen och de intressen som planen syftar till att tillgodose, inte utgör tillräckliga skäl för att upphäva antagandebeslutet”, står det i domslutet.

Bråket om vad som ska hända med det K-märkta trevåningshuset från 1812 har i princip pågått sedan Svenska kyrkan köpte fastigheten 2015. I juni i fjol antog politikerna slutligt detaljplanen där stiftet fick tillåtelse att bygga tre till sex bostäder, bland annat som bostads- och representationsutrymmen för biskopen, ovanpå de befintliga våningarna.

– Stiftet hade sålt sin tidigare biskopsbostad och när man köpte denna fastighet var målet att eventuellt inrätta en ny biskopsbostad, har Fredrik Tengberg, som är chef på stiftets egendomsenhet, tidigare sagt till Kyrkans tidning.

Oro för strängare bullerkrav

Men flera av grannarna runt det aktuella kvarteret, bland annat restaurangägare, menar att den nya detaljplanen riskerar att påverka deras affärsverksamhet negativt. De har till exempel uttryckt oro för att nybyggnationen ska medföra strängare bullerkrav. Kritiker har också hävdat att påbyggnaden ”riskerar att allvarligt skada mycket höga, riksintressanta kulturmiljövärden”.

Men nu har alltså mark- och miljödomstolen i Vänersborg kommit fram till att ett genomförande av detaljplanen inte kan ”anses medföra sådana olägenheter för de klagande att beslutet att anta detaljplanen av denna orsak ska upphävas”.

[ Krögare vill stoppa biskopens nya bostad ]

Överklagande troligt

Det är dock långt ifrån säkert att sista ordet är sagt i frågan. Enligt Dagens Nyheter, som var först att rapportera om domen, talar mycket för att den överklagas till mark- och miljööverdomstolen.

– Det vi generellt saknar i domen är tydliga skäl. Man har lutat sig ganska mycket på underlaget från stift, kommun och länsstyrelse och utgått från att de är korrekta. Vi har tagit del av andra sakkunnigas slutsatser, och dessa argument får inte utrymme att värderas, upplever vi, säger fastighetsägaren Lennart Grebelius till DN.