Biörn Fjärstedt, biskop emeritus i Visby stift, minns en naturupplevelse från Indien som gjort ett starkt intryck på honom.
Mellan 1967 och 1976, långt innan han på 1990-talet blev biskop, var Biörn Fjärstedt utskickad från Svenska kyrkan till staden Madurai i Indien för att undervisa blivande präster vid ett teologiskt seminarium. Under en av somrarna som missionär drog han ut i de sydindiska bergens vilda natur.
– Jag bodde i en stuga som jag hade fått låna av en skogvaktare där. I gryningen – just under de sekunder då solen gick upp – var det som att tillvaron plötsligt fick ett förklarat sken över sig, för att använda en biblisk term.
Biörn Fjärstedt beskriver naturupplevelsen som ”ett andligt möte med den yttersta verkligheten”.
– Många västerlänningar är ju så rationalistiska att de egentligen inte tror på någonting mer än den verklighet som de vanligen kan se. Men i andra delar av världen räknar man med att den bortomliggande verkligheten ibland kan röja sig och att man då kan se vad som finns bortom slöjan, säger biskopen emeritus.
