Experternas svar: Så bör ni säkra er kyrka redan i dag

Får man söka igenom besökarnas väskor? Kan man sätta upp kameror, och vilken bakgrundskontroll bör man göra av volontärer? Det var några av frågorna vid Dagens seminarium om kyrkor och säkerhet.

– Vi är förberedda vid en kris eller brand, men inte för hot om dödligt våld. Så här lägger vi räls medan vi kör, konstaterade en pastor.

En församling har upprättat en krishanteringsplan och har en före detta polis som håller uppsikt i entrén. En annan har låtit personalen gå en webbkurs i terrorberedskap, medan ytterligare en har köpt in blodstoppare och låtit installera dörrkikare i alla klassrum i den skola kyrkan driver.

Att församlingar inom olika samfund tar den höjda terrorhotnivån på allvar blev tydligt under det seminarium om kyrka och säkerhet som Dagen arrangerade förra fredagen. Flera deltagare berättade också att de tagit del av den vägledning till trossamfund om säkerhetsarbete som publicerats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Samtidigt ställdes många frågor om vad en församling kan göra konkret för att stärka säkerheten utifrån det förhöjda terrorhotet.

Några tips kom från Daniel Hedman, kommissarie vid polisens nationella operativa avdelning, Noa. Han förklarade att ett terrordåd som regel utspelas inom loppet av 15 minuter, och att det generellt tar minst fyra minuter innan polisen är på plats.

– Man kan ha något slags upptäckarsystem, som tekniska sensorer eller människor, och på olika sätt försvåra för en angripare. Det behöver inte vara dyrt eller svårt. Men man måste göra en riskanalys och ha en krisberedskap.

Hot från islamister och extremhögern

Daniel Hedman gav en bakgrund till det terrorhot som enligt Säkerhetspolisen finns mot Sverige, och som främst antas komma från personer inom våldsbejakande islamistisk respektive vit makt-miljö. Riskerna bedöms vara störst för judar, muslimer och hbtq-personer, även om två syriska bröder i Tyskland just nu står åtalade för sina planer på att spränga en svensk kyrka.

Samtidigt som Daniel Hedman inskärpte vikten av att religiösa samfund ser över sin beredskap, betonade han att en mycket liten del av terrordåden i världen sker i Europa.

– Under 2022 hade vi fem, sex dåd med totalt 20 döda i Europa, samtidigt som man hade mycket höga dödstal vid attentat i länder som Afghanistan och Pakistan, sa han.

– Mitt råd till er är att inte fokusera för mycket på oron. Men att göra något är bättre än att inte göra någonting alls. Många små insatser kan sammantagna bli effektiva.

---

Experternas svar om säkerhet

• Får församlingar begära att kontrollera innehållet i besökarnas väskor?

– Ja, om det sker vid inpassering till lokalerna. Väl inne i lokalerna behöver besökare inte visa upp sina väskor, även om de får en fråga.

• Hur kontrollerar man volontärer i kyrkan?

– Begär som rutin registerutdrag för alla över 15 år. Ha personliga samtal och gör en slagning på internet.

• Får församlingar bruka våld för att avvisa personer som stör eller är hotfulla?

– Ja, med stöd av nödvärnsrätten. Men konfrontera aldrig en störande person ensam.

• Får man installera kameraövervakning, inomhus eller utomhus?

– Kontinuerlig kamerabevakning av ytor inomhus där människor utövar sin tro är i princip aldrig tillåten. Kamerabevakning av entréer kan vara motiverat i vissa fall, och detsamma gäller kameraövervakning av fasader och direkt i anslutning till kyrkan.

• Hur ska man tänka kring lås och dörrar?

– Ytterdörrar ska kunna låsas inifrån, helst med elektromekaniska lås, och ska öppnas utåt.

• Vad är viktigt för vår kyrka att göra redan nu?

– Undvik ensamarbete i kyrkans lokaler. Kontrollera alla utrymningsvägar. Etablera en kontakt med polis och räddningstjänst och låt dem bekanta sig med lokalerna. Upprätta även chattgrupper för personal och volontärer. Låt personalen genomgå MSB:s webbkurs i terrorberedskap. Polisanmäl alltid våld och hot om våld. Gör regelbundna riskanalyser. Öva inrymning, alltså möjligheten att låsa in sig vid händelse av hot som kommer utifrån. Skapa en ”säkerhetskultur” och dokumentera alla era nya rutiner skriftligt. 112-appen är bra för alla i församlingen att ha i telefonen, den visar geografisk position vid ett larm, och kan spela in det som händer.

Ur seminariet med Stefan Kinert och Ola Stoltz på Kronans säkerhet.

---

”En risk vi får leva med”

Johan Norén, präst i S:ta Clara i Stockholm, vittnade om att kyrkor på ett särskilt sätt måste kombinera säkerhetstänket med öppenhet. Han berättade om hur innerstadskyrkan, som bland annat har daglig matutdelning till behövande och nattöppet en gång i veckan för hemlösa, hanterar störande och hotfulla personer.

– Vi har goda relationer med polis och räddningstjänst, och direktlarm till polisen. Men allt hos oss bygger på en hög grad av tillit, sa Johan Norén.

– Många besökare är lugna men ibland rinner det över, till exempel om någon är påtänd. Det är en risk vi får leva med.

Generellt, berättar han, vill kyrkan inte ha bagage liggande i kyrkbänkarna. Men eftersom hemlösa ofta har med sig alla sina tillhörigheter är det svårt att alltid hålla fast vid den regeln.

– De ska kunna komma och gå med sitt pick och pack. Att stoppa alla och gå igenom allt är omöjligt, sa Johan Norén, och underströk det viktiga arbete som görs av vaktmästare och diakoner.

– Vi tillbringar en timme i bön varje morgon mellan klockan 8 och 9, och tänker att kärleken driver ut rädslan. Vi lever i tillit till människors godhet och till att Gud ger ett beskydd över vårt arbete.

[ Konfirmandernas resa till Stockholm ställs in – av säkerhetsskäl ]

Nära hälften av deltagarna fått hot om våld

Johan Norén sa att han varit med om skrämmande och hotfulla situationer i kyrkan. Det är han långt ifrån ensam om. På en fråga från säkerhetsföretaget Kronan svarade närmare hälften av seminariets deltagare att de ”vid några tillfällen” utsatts för hot om våld som gjort personen rädd.

En tredjedel hade dessutom utsatts för våld på sin arbetsplats i kyrkan.

Kronans konsulter Stefan Kinert och Ola Stoltz gick under seminariet bland annat igenom de faktorer som kan spela in när våld eller hot förekommer i kyrkans värld, alltifrån förekomsten av stöldbegärliga föremål och påverkan av alkohol, narkotika och posttraumatisk stress, till ideologiska eller politiska motsättningar, eller upplevelsen av att kyrkan representerar makt eller en myndighet.

Allt detta bör ingå i de riskbedömningar som en församling rekommenderas göra systematiskt och regelbundet, sa säkerhetskonsulterna, och ligga till grund för en säkerhetsplanering.

[ Kraftigt ökade bidrag till samfundens säkerhet ]