Nyheter

Årets lönelista: Så mycket tjänar en präst i Svenska kyrkan

Prästbrist påverkar lönesättningen i Svenska kyrkan - tjänar i snitt mer än gemene man i svenska befolkningen.

En präst i Svenska kyrkan tjänar i snitt en bra bit över genomsnittet på arbetsmarknaden. Två faktorer är avgörande för lönesättningen just nu.

Arbetaren är värd sin lön, skriver aposteln Paulus i Bibeln. Och visst måste även präster ha pengar så att de klarar sig. Men hur mycket tjänar egentligen en präst?

Svaret kommer från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (SKAO) som varje år gör en sammanställning över lönerna bland de cirka 24 500 kyrkligt anställda.

Enligt den nyligen publicerade lönestatistiken från år 2023 är svaret på frågan: 45 300 kronor. Men om du är en präst med arbetsledande funktion är lönen något högre, 53 500 kronor i snitt.

---

Hela listan: Så mycket tjänar präster och andra anställda i Svenska kyrkan

Enligt SKAO:s statistik från 2023 ligger genomsnittslönen för de olika yrkena i Svenska kyrkan enligt följande.

  • Kyrkogårdsarbetare: 28 400 kronor.
  • Vaktmästare: 30 600 kronor.
  • Administratör: 33 100 kronor.
  • Församlingspedagog: 36 200 kronor.
  • Kantor: 38 200 kronor.
  • Diakon: 39 800 kronor.
  • Organist: 43 700 kronor.
  • Präst/komminister: 45 300 kronor.
  • Arbetsledande präst/komminister: 53 500 kronor.
  • Avdelningschef/enhetschef: 54 000 kronor.
  • Kanslichef/verksamhetschef: 65 400 kronor.
  • Kyrkoherde: 67 800 kronor.
  • Biskop: 97 500 kronor.

---

Bristen på präster drar upp lönerna

Därmed tjänar en präst i Svenska kyrkan i snitt mer än gemene man. Enligt SCB är medellönen i Sverige 38 300 kronor.

Sten Lycke, biträdande förhandlingschef på SKAO, säger att det är två faktorer som påverkar lönesättningen just nu. För det första måste man för att få bli präst gå en längre utbildning, vilket också resulterar i en högre lön.

– Utöver det så utbildas det för få präster, säger han.

Så prästbristen har blivit en faktor som faktiskt driver upp lönerna inom Svenska kyrkan, då konkurrensen hårdnat om att få behålla duktiga präster.

– Men det som är negativt är att det här behöver adresseras, för på sikt kommer arbetskraftsbehovet inom kyrkan att öka, säger Sten Lycke.

Framför allt gäller det kyrkans profilyrken som förutom präster är diakoner, församlingspedagoger och kyrkomusiker. De tre sistnämnda ligger dock något lägre i lön än en präst, en diakon har enligt den senaste statistiken i snitt 39 800 kronor i månadslön medan en organist har i snitt 43 700 kronor i lön. En kantor landar i snitt på 38 200 kronor i månaden och en församlingspedagog 36 800 kronor.

Stor lönespridning i Svenska kyrkan

Men i Svenska kyrkan finns många olika arbetsuppgifter, och lönespridningen är stor om man jämför lönetoppen mot botten. En kyrkoherde tjänar exempelvis i snitt 67 800 kronor i månaden, medan en vaktmästare i snitt får nöja sig med mindre än hälften, 30 600 kronor. Den som jobbar ute på kyrkogården har i genomsnitt en lön på 28 400 kronor.

Skillnaderna beror bland annat på att kraven på utbildning varierar stort, och när det gäller kyrkoherdar har de ofta ett stort ansvar.

– Ju större församling eller pastorat, desto större utrymme finns det också att öka kyrkoherdarnas löner.

En genomsnittslön för en biskop ligger på 97 500 kronor i månaden.

Inflationen slår löneökningen även för präster

När det gäller löneutvecklingen berättar Sten Lycke att anställda i Svenska kyrkan det senaste året fått en ökning med cirka 4,6 procent, vilket är något mer än det märke som arbetsmarknadens parter satte för 2023: 4,4 procent.

Men med tanke på den kraftiga inflationen har även kyrkans anställda drabbats av reallönesänkningar, då löneökningen inte har hållit samma takt som de skenande kostnaderna.


Fler artiklar för dig