Nyheter
Här får dansen ta plats i gudstjänsten
När Helena Lindman började dansa som tolvåring var dans i kyrkan fortfarande väldigt ovanligt. I dag är det ett naturligt inslag i vissa gudstjänster, särskilt i Oassammanhang.– Jag tror folk är rädda att dansen ska användas på fel sätt, säger Helena Lindman, lovsångsdansare.
Vision. ”Det är en del av vår vision i Oas, att få sträcka ut våra armar och med Jesu hjälp dra med fler i processionen och dansen inför Herrens ansikte”, säger mötesledare Jennifer Nyström.
Josefin Lilja
Framför podiet på en av Oasmötets gudstjänster står det en rad människor med sidenflaggor i händerna. Rött, vitt, guld och lila – det är ett virrvarr av färger i luften. Flaggbärarna vajar dem i stora rörelser i takt till lovsångsmusiken och ibland snurrar de runt, långsamt, så att flaggorna majestätiskt ska hinna svepa med. Det lovsjungs på Oasmötets gudstjänst och är det lovsång, då är det också dans. Dans på ett oasmöte kan nog sägas vara lika naturligt som uppsträckta händer på ett pingstdito.
