15 maj 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Våldet mot folkvalda ett hot mot demokratin

Jag blir både fundersam och upprörd när jag läser Markus Johanssons debattinlägg i Nya Dagen den 3 juli om händelserna i Göteborg och frågorna kring demokratins inre värden. Återigen hörs en röst i debatten som förringar ligister och brottslingars verk och försöker släta över det som faktiskt skedde i Göteborg. Med formuleringar som ”bara några krossade skyltfönster” försöker han påskina att det är media som blåst upp bilden av Göteborgsmötet som våldsamt.De poliser som skadades i tjänsten då de försökte skydda medborgare och egendom från våldsamma överfall av huliganer räknas inte som särskilt betydelsefulla, enligt Markus sätt att se på saken.I opinionsundersökningar har organisationer som Attac fått ett betydligt mindre stöd än vad dessa organisationer försöker påskina. ”Värna folkstyret viktigare än att skydda systemet”, lyder rubriken på debattartikeln i Nya Dagen. Men det var definitivt inte folkets röst som hördes under Göteborgsmötet, vare sig i de kravaller som uppstod eller i andra sammanhang. Det var åsikter som presenterades, eller särintressen om man så vill, från såväl höger som vänster på den politiska skalan. Illusionen om att vara representanter för folket delar Markus Johansson med historiska personer som Mao och Lenin med flera, och det finns i historien knappast värre tyranner än de som sagt sig tala för folket och tagit sig mandatet att skilja mellan gott och ont.Markus Johansson förklarar sin syn på hoten mot demokratin i tre punkter. Föga förvånande är det politikerna, media och en förstelning av de demokratiska spelreglerna som attackeras.De politiker vi har, har vi tillsatt i demokratiska val. Även om jag inte delar de värderingar som flertalet anser vara rätt för tillfället, garanterar det demokratiska systemet att jag får fler möjligheter till val av politikens inriktning framöver. Kan Markus Johansson visa ett hållbart alternativ får han gärna propagera för detta.Media har naturligtvis alltid en viktig roll i nyhetsförmedlingen, och det är viktigt att ordet fortsätter att vara fritt. Den form av misstänkliggörande av media som vi läser i Markus artikel bär dock alla klassiska tecken på vänsterextrema gruppers syn på samhället. Folket förstår inte, media vrider och vänder på sanningen till förmån för den ena parten. Det är bara vi som är upplysta och förstår hur det egentligen ligger till, och så vidare.Det mest avslöjande i Markus Johanssons artikel anser jag ändå vara synen på dialog. Han menar att ingen dialog mellan dagens politiker och de så kallade alternativa rörelserna behövs. Vad är då syftet med alla demonstrationer och aktioner? Revolutionens färg lyser igenom argumentationen, och ännu en gång har den romantiska drömmen om folkets resning kommit upp till ytan.Det grundläggande problemet med denna bild är dock detsamma som det alltid varit. Folket kommer aldrig ställa sig bakom den typen av aktioner som Markus Johansson förespråkar, vilket innebär att det aldrig bli mer än drömmar, eller mardrömmar i de fall någon försöker förverkliga dem.Det fanns positiva händelser i Göteborgsdramat som har fått utrymme i media, även om rubrikerna i dessa fall kunde varit större. Jag tänker bland annat på de göteborgare som buade ut huliganerna och som med fara för sina egna liv försökte få dessa ligister att sluta med sina kriminella gärningar.De personer i demonstrationstågen som hjälpte poliser i trängda situationer ska också uppmärksammas som de hjältar de är, liksom alla de människor som på olika sätt visade sin avsky för våldet och gjorde vad de kunde för att få slut på det. Där, Markus Johansson, har du folkets röst och en väg framåt för demokratin.

Fler artiklar från Debatt