Debatt

Fly inte ansvaret att be och arbeta för förändring i Svenska kyrkan

KYRKOVAL 2025. Därför bör alla som vill ha en frimodig kyrka, en kyrka som byggs underifrån och utan partipolitik, utnyttja sin rösträtt 21 september, skriver Torkel Lindahl i en replik.

Jesus gick själv in i sammanhang som var mycket ”världsliga”, men alltid så att hans närvaro pekade på det himmelska alternativet, skriver Torkel Lindahl.
Publicerad

Detta är ett debattinlägg som uttrycker författarens egna åsikter. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

Karl-Erik Tysk argumenterar i Dagen 8/7 för att kristna bör ”av samvetsskäl avstå från att utnyttja sin rätt att delta i årets kyrkoval”, i protest mot att hela valsystemet är djupt okristet. Den partipolitisering som präglar kyrkovalet, och som inte försvann när stat och kyrka skildes åt år 2000, ger makten i kyrkan åt politiska ideologier som ”mer eller mindre förnekar grundläggande kristen världsförståelse och lika grundläggande kristna värderingar”. Därför bör en kristen bojkotta valet, menar han.

Inom nomineringsgruppen Frimodig kyrka ser vi saken på ett lite annat sätt. Vi kan hålla med om att det nuvarande valsystemet inte är bra. Det uttrycker inte Svenska kyrkans syn på sig själv, att församlingen är den grundläggande enheten och att kyrkan därför måste byggas underifrån. Det ger möjlighet för politiska partier att, just som partier, utöva makt i Svenska kyrkan – en ordning som är världsunik i all sin tokighet.

Det politiserade direktvalet till kyrkomötet gör att ledamöterna i första hand representerar sitt parti när de i stället borde representera sitt stift och sin församling. Sammankopplingen av kyrkomötet och den sekulära politiken gör att kyrkovalet ofta handlar om frågor som är mer relevanta i riksdagen än i kyrkans beslutande organ, medan viktiga kyrkliga frågor riskerar att hamna i skymundan. Vilken vägledning ger Centerpartiets eller Socialdemokraternas partiprogram i frågor om liturgiska böner och musik? Eller i frågor om förhållandet mellan kyrkans ämbete och de förtroendevalda? Och valsystemet kostar! Varje kyrkoval kostar ett par hundra miljoner kronor, pengar som skulle kunna användas bättre i kyrkans verksamhet.

Det ger möjlighet för politiska partier att, just som partier, utöva makt i Svenska kyrkan - en ordning som är världsunik i all sin tokighet.

Men ska vi då ställa upp i valet – och därmed på ett sätt acceptera valsystemet? Vårt svar är: Ja! Jesus kallar oss att leva i världen men inte av världen (Joh 17:14–18). Han gick själv in i sammanhang som var mycket ”världsliga”, men alltid så att hans närvaro pekade på det himmelska alternativet. Och redan i Gamla testamentet ser vi hur gudsmänniskor ofta fick leva i ogudaktiga miljöer med en kallelse att stå för det sanna och rätta. Läs till exempel om Josef i Egypten (1 Mos 36–50), Daniel och hans vänner i Babylon eller Jeremias uppmaning (Jer 29:7) till folket i exilen att söka den stads bästa dit Herren fört dem.

Därför vill vi vara med i alla Svenska kyrkans beslutsfattande organ, på riksplanet (kyrkomötet), regionalt (stiftsfullmäktige/-styrelse) och på lokalplanet (kyrkofullmäktige, kyrkoråd/församlingsråd).

Vår uppgift är att ständigt påminna om det som är Svenska kyrkans grund och syfte: Grunden är Bibeln och tron på och bekännelsen till Jesus som Guds Son. Syftet är, enligt Kyrkoordningen, ”att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas”. Alla beslut i våra församlingar och stift och på riksplanet ska utgå från den grunden och all verksamhet utvärderas utifrån det syftet.

Vi ser att Svenska kyrkan är i en andlig kris, men vi flyr inte vårt ansvar att både be och arbeta för en förändring. Därför ställer vi upp i kyrkovalet. Och därför bör alla som vill ha en frimodig kyrka, en kyrka som byggs underifrån och utan partipolitik, utnyttja sin rösträtt 21 september.