15 maj 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Det gäller människoliv

Nya Dagen har i en serie artiklar uppmärksammat de förödande effekterna av missbrukarvårdens nedrustning. Michael Holgert i Sundsvall var en 39-åring, som trampat ned sig i missbruksträsket och ville komma till ett av LP-verksamhetens behandlingshem. Men kommunen sa nej och hänvisade till de egna rehabiliteringsmöjligheterna – som Michael Holgert redan prövat utan resultat. Hans uttryckliga och ofta upprepade önskan var att komma bort från hemstadens miljö och söka fotfäste i ett nytt sammanhang. Nu är han död, ett offer för spriten. Och troligen också för en snål och stelbent missbrukarvård.”Givetvis är det ett problem att folk dör av sitt missbruk. men samtidigt måste socialnämnden och kommunen ha en linje som man följer”, säger en representant för socialnämnden i Sundsvall i Nya Dagen ((7/12). Helt rätt. Frågan är vilken linje man följer. Socialtjänstlagen är mycket tydlig på en punkt, som är relevant i fallet Holgert: Vården ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet, och ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde.Det betyder, eller det borde betyda, att när missbrukare uttryckligen väljer ett seriöst kristet alternativ och knyter sina förhoppningar och sin goda vilja till detta, så ska kommunen ge sitt stöd.Holgert är, som framkommit av Nya Dagens artiklar, inte något unikt fall. Visst spelar kommunernas attityd en roll i sammanhanget. Men, som LP-föreståndaren Bosse Eriksson i Stockholm påpekar (11/12), enskilda socialsekreterare kan inte lastas för att missbrukare dör. De sliter hårt med otillräckliga resurser. Boven i dramat är nedskärningarna under 90-talet och förskjutningen från vård på behandlingshem till öppen vård.Det finns goda tankar bakom den öppna vårdformen, men för många missbrukare är den otillräcklig. De behöver det stöd och den hjälp som ett behandlingshem på annan ort, där umgänget med de hemvana missbrukskretsarna bryts, kan erbjuda.Det är inte bara ett problem att missbrukare lämnas att dö med sitt missbruk. Det är en tragedi, och en skam för ett välfärdssamhälle med humana ambitioner. Missbrukarvården måste rustas upp! Det är bra mycket viktigare än att genom maxtaxa inom barnomsorgen premiera höginkomsttagare, för att ta ett exempel på felaktig prioritering.Men upprustad missbrukarvård är inte nog. Samhället måste så långt möjligt är förebygga missbruk. I rask takt görs nu alkoholen billigare och mer lättillgänglig i Sverige. De senaste fem åren har mycket riktigt konsumtionen ökat kraftigt – från 7,5 liter ren alkohol per person till 9 liter. Alkoholforskarna viftar nu med varningsflagg: missbrukardöden kommer att öka, även med bättre vård.Det är fel och fegt av svenska politiker att skylla allt på behovet av EU-anpassning. Den restriktiva svenska alkoholpolitiken har väckt respekt internationellt. Sambandet mellan tillgänglighet och konsumtion å ena sidan och skador och dödlighet å andra sidan blir alltmer uppmärksammat, och i dag är genomsnittsförbrukningen på väg nedåt inom EU.I det läget börjar Sverige backa. Det är helt galet. Vi bör i stället gå till offensiv och påverka övriga EU-länder med goda argument.Rusta upp missbrukarvården – och se samtidigt till, att behovet av denna vård minskar. Det är inte bara klok ekonomisk politik. Det är också en välfärdspolitik med hjärta.

Fler artiklar från Debatt