25 februari 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Det mossiga äktenskapet ska plötsligt kramas ihjäl

Äktenskapet har blivit populärt. Vad tidigare så kallade kulturradikala krafter ansåg vara mossigt och förlegat, är numera så viktigt att det ska omfatta även homosexuella. Det traditionella äktenskapet skulle först bekämpas, och när det inte gick ska det kramas ihjäl, tycks strategin vara.Den 28 april kommer riksdagen att debattera denna fråga. Alla partier utom kristdemokraterna är för en utredning om könsneutralt äktenskap. Till utskottets kansli har inkommit cirka 30 000 namnunderskrifter som protesterar mot könsneutral äktenskapslagstiftning, medan 369 är för en sådan lagstiftning.Vi kristdemokrater är det enda parti som helhjärtat slår vakt om det traditionella äktenskapet. Fp, c, v och mp har sagt principiellt ja till könsneutralt äktenskap, medan m och s vill utreda en sådan lag innan de definitivt sätter ned foten. Men det är samma sak med denna utredning som den om homosexuellas möjligheter att adoptera barn; utredningen är till för att vänja opinionen och bereda vägen för det som är det politiskt korrekta i vår tid.Men på samma sätt som vi kristdemokrater tog barnens parti i homoadoptionsfrågan så gör vi det i äktenskapsfrågan.Barn har genom FN:s barnkonvention rätt att, så långt som möjligt, ha vetskap om sina föräldrar och att bli vårdade av dessa. Ett av äktenskapets ursprungliga ändamål är omsorgen om barnen. Alla barn har en naturlig rätt att bli omhändertagna och omvårdade av sina båda biologiska föräldrar, eftersom dessa båda är orsaken till, och ansvariga för, barnets tillblivelse och existens.Äktenskapet är alltså till för att så långt möjligt omge barnen med ett rättsligt och etiskt sammanhang – en ”familjemiljö”, för att använda samma terminologi som FN:s barnkonvention – som säkrar deras rättigheter visavi sina biologiska föräldrar och tydliggör föräldrarnas skyldigheter.Barn behöver och har rätt till en manlig och kvinnlig förebild, samt till sina biologiska föräldrar. Även om inte alla barn har kontakt med både sin mamma och sin pappa ska staten inte medverka till familjebildningar där barn från början berövats rätten till en av sina föräldrar. Detta är den logiska linjen som gör att vi kristdemokrater sagt nej till homosexuellas möjlighet till assisterad befruktning (insemination) och homosexuellas rätt att prövas som adoptivföräldrar.Ett motargument som förekommit i debatten är att även homosexuella har barn och att man inte värnar om alla barn om man förespråkar en ordning där homosexuella inte har möjligheten att ingå äktenskap.Det är emellertid viktigt att betona att föräldraansvaret alltid finns hos de biologiska föräldrarna. De biologiska föräldrarna är de som har det moraliska ansvaret för sina barn, och som barnen har sina naturliga rättigheter gentemot. Andra vuxna kan ha en viktig roll i barnens liv och kan även vara barnens vårdnadshavare, men föräldraansvaret ska man i princip inte kunna frånsäga sig.Vid en adoption uppstår en situation där föräldraansvaret helt och fullt övertas av de nya föräldrarna. Principen bör då vara att vid adoptionen försöka efterlikna så långt det är möjligt det förhållande som barnet förlorat, nämligen en mamma och pappa.Familjer med äktenskapet som grund är stabilare än andra familjer som lever enligt juridiska samlevnadsformer. Enligt all tillgänglig statistik är det större risk att barn till föräldrar som är sambor får uppleva att föräldrarna separerar jämfört med barn vars föräldrar är gifta. Vid en separation är risken givetvis större att barnet förlorar kontakten, helt eller delvis, med den ena föräldern. Barn har störst möjligheter att utvecklas och mogna på ett positivt sätt i en stabil familjemiljö.Det är alltså viktigt vilken syn staten har på äktenskapet. Det handlar nämligen inte bara om traditioner, utan vår syn på barnen och deras rättigheter. Steg för steg monterar vi i det här landet ned den naturliga kopplingen mellan föräldraskapet och barnens rätt till sitt ursprung, skydd, omsorg och ovillkorliga rätt till sina biologiska föräldrar. Det är tragiskt – för barnens skull.

Fler artiklar från Debatt