20 april 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Moralisk stress riskerar att släcka eldsjälarna

Den alltmer utbredda och kostsamma sjukligheten i arbetslivet har fäst uppmärksamheten vid begreppet stress. Detta begrepp innebär en anspänning. Vi sätts under press. Under korta perioder är stress nyttigt. Vi spänner våra krafter, vi utvecklar vår potential.Därmed blir vi själva starkare. Vi upptäcker att vi klarar mer än vi trodde. Efter stressen kan vi sedan gå ner i ett lugnare tempo.Det är när stressen blir kronisk, som den skapar problem i den mänskliga organismen. Utbrändhetens symptom är välbekanta: nedstämdhet, sömnsvårigheter, balansrubbningar, aptitförlust. Det är kroppens sätt att signalera att det finns allvarliga problem. Det finns liknande mentala signaler: depression, gråtmildhet, förlust av kreativitet.När man i samhället försökt bearbeta orsakerna till kronisk stress och dess följder, har man koncentrerat sig på arbetslivet, närmare bestämt på arbetsprocesserna. En hög takt kan vara en negativ faktor. En annan är överambition. Man tror att man kan allt och klarar allt.Det finns emellertid också andra faktorer. Konflikter tar till exempel mycket mer energi än arbete. En mediamiljö, där konflikterna är dominerande, blir i längden hälsovådlig. Vi har då att göra med social stress.  Man skulle också kunna tala om mediastress – alltför mycket och alltför konfliktpräglad information. Samma förhållande gäller i politiken. Politiker, som ständigt fokuserar på sina konflikter med andra politiker, är en folkhälsofara.Det kan också sägas om de olika lobbygrupper, som kräver utrymme för sina särintressen och ofta bidrar till konflikter på arbetsplatserna. Den allmänna konfliktnivån är sannolikt betydligt högre i dag än på 1950-talet.En ytterligare faktor, som kunde uppmärksammas, är den moraliska stressen. Denna uppstår, när en person tvingas ta ställning i frågor, som berör medvetandet om rätt och fel.Vi kan ta ett enkelt exempel: Kalle begär att pappa ska köpa ut sprit åt honom. Pappa nekar. Då hotar Kalle med att gå till Pelle, som säljer importsprit. Med sitt krav och sitt hot utsätter Kalle sin pappa för moraliskt stress. Hur ska pappa kunna handla rätt? En gång och två kanske pappa klarar av det och säger:– Det får gå hur det vill. Jag köper inte ut sprit åt dig.Men om Kalle fortsätter sin utpressning under längre tid, tär han allvarligt på pappas hälsa.Detta exempel berör familjelivet. Den moraliska stressen är än mer akut i arbetslivet. Där tar den sig ofta formen, att arbetsgivaren/uppdragsgivaren eller kollektivet ställer människor inför uppgifter, som dessa inser är felaktiga.Försvaret är ett sådant exempel. Där ska hela verksamheten nu bygga på den förutsättningen, att våldsamma och farliga tendenser i omvärlden ska kunna förutses tio år i förväg.Alla inser att detta är ohållbart. Det var omöjligt att förutse första världskrigets utbrott 1914. Ändå förutsätts alla lojalt arbeta med denna utgångspunkt som om den vore verklig.Kravet på lojalitet skapar här en mental stress med oundvikliga, negativa följder för hälsan hos en stor grupp. Liknande exempel kan ges från skolans och vårdens områden.Drabbas alla av negativa följder under mental stress? Det finns här två handlingsmönster.Det ena innebär att man säger sig att en människa måste följa sitt samvete. Man måste göra det som är rätt, oavsett vad det kostar. Det andra handlingsmönstret innebär att man inte längre tar ansvar för verksamheten. Har de ledande sagt att det är så, då får det vara så, även om jag vet att det inte är så.Priset för den enskilde är förlorad självaktning. För samhället är priset släckta eldsjälar. Och utan eldsjälar går allt mycket sakta. I båda fallen är den moraliska stressen oundviklig.Det har sitt värde, att arbetslivsstress, social stress och mediastress motverkas. Verkligt effektiva blir åtgärderna först när man fokuserar på den moraliska stressen.

Fler artiklar från Debatt