Här går många av oss och längtar efter andlig fördjupning och behöver andlig vägledning. Men vad handlar debatten om? Jo, om hur fel det är när man på Bjärka-Säby använder rökelse och om vilka villovägar de har kommit in på när de sätter fram ikoner i kapellet.
Tänk så enkelspåriga vi kan bli ibland inom frikyrkan. Vi lever med skygglappar och tror helt och fast att vi har den fulla sanningen. Åk ut till Bjärka-Säby. Var med på en retreat eller vid en nattvardskväll. Se hur härligt det goda evangeliet lyfts fram. Sen tror jag att debatten får en annan vinkling.
Vi behöver platser liknande Bjärka-Säby dit vi kan komma och få andlig vägledning. Platser där bön och stillhet råder är hälsosamma för oss alla. Själv har jag aldrig åkt därifrån besviken. Här får man god undervisning och vägledning med Guds ord som grund. Här finns en bönens ande som gör att mötet med Gud blir möjligt. Bönens lampa brinner hela tiden, känns det som. Här finns en stillhet som är välgörande.
Lovsången finns och den är stark om än lågmäld. Denna lågmälda ton gör att här jagas aldrig stämningar och skeenden fram.
I den här miljön skapas också en underbar gemenskap. Vare sig man sitter i kapellet och firar gudstjänst, om man deltar vid måltid i festvåningen eller om man lyssnar på ett föredrag så känner man en innerlig gemenskap. Det uppstår ofta goda, befruktande samtal där man lyssnar på varandra, inga hårda diskussioner eller hätska debatter. Lyssnandet framhålls vilket gör att man känner sig värdefull.
Jag kommer troligen aldrig att införa rökelse i den församling som jag tjänar och det dröjer nog innan jag pryder väggarna med ikoner (ja, man vet aldrig när det gäller ikoner, förresten). Men platser liknande Bjärka-Säby dit jag några gånger per år kan återvända till, det behöver jag.
Jag är pingstvän, men tänk om det är så att det även i andra traditioner finns rika andliga källor och tänk om det är så att även andra än vi själva har gjort andliga erfarenheter som kan vara nyttiga att få ta del av.
En styrka med Bjärka-Säby och verksamheten där är den goda ekumeniska anda som finns där. Man lever upp till Paulus om att "bevara den andliga enheten". Här kan man utan problem be, ta emot nattvarden, fira gudstjänst och samtala tillsammans med bröder och systrar från alla kyrkor och samfund.