11 april 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Kyrkans uppgift att se - inte att synas

En stor del av den information kyrkorna använder för att marknadsföra sig vittnar i första hand om ett stort egenintresse. Frågan är om detta berör de människor man vill nå.


Frågan hur vi ska kommunicera, nå fram med budskapet, är ständigt närvarande i allt kyrkligt arbete. Hasse och Tage frågade sig genom pastor Jansson för snart 50 år sedan: "Varför kommer de inte när jag ringer?" Dagen har under många år givit utrymme till denna tillsynes oändliga fråga.

Thomas Österberg rapporterar den 16 juni från Nyhemsveckan där pastor Niklas Piensoho också talade på temat. "Hur ska kyrkorna här nå fram med ett budskap som berör mitt in i vardagslivet? Det behövs mycket av både självrannsakan nytänkande kring sättet att kommunicera, framhöll Piensoho." (Dagen, ledarkrönika 16/6 2009)


I denna artikel kommer jag att problematisera Piensohos frågeställning. "Hur ska kyrkorna här nå fram med ett budskap som berör mitt in i vardagslivet?" är en fråga som jag under stor del, cirka 25 år, av mitt yrkesliv har haft ansvar för. En fråga som har med vårt djupaste behov att göra, nämligen den att bli sedd.

"Hur ska kyrkorna..." frågar sig pastor Piensoho, och min fråga blir, vem är kyrkorna? Den kritiska tanken som inte lämnar mig är att kyrkorna har blivit synonymt med ett system som dess medlemmar hoppas ska beröra. Ett system som har gjort det personliga överflödigt. Problemet med system är dock att de är omänskliga och berövar den enskilda människan hennes ansvar. Översättningen av "kyrkorna" menar jag måste vara "vi kristna". Kvinnor och män, unga och gamla som lever mitt i vardagslivet. Då blir frågan varför berör vi kristna inte våra medvandrare i vardagslivet?

Vad är vårt budskap?

Hur kan vi sammanfatta det kristna budskapet så att det berör?

Att bli berörd handlar i sin djupaste dimension om att komma till ett vägskäl där den enskilde har ett val att göra. Hur förmår vi människan mitt i vardagslivet att komma dit?

Studerar vi hur Jesus kommunicerade urskiljer sig tre tydliga steg med resultatet berörda människor.

1) Jesus är intresserad av sina medmänniskor.

2) Jesus ser deras behov.

3) Jesus ger medmänniskan vad hon behöver.

Jesu metod leder i samtliga bibelberättelser till berörda människor.
Så till mina tre frågor:

1. Varför berör vi kristna inte våra medvandrare i vardagslivet?

Frågan är om vi är intresserade av våra medmänniskor eller om vi är mer intresserade av oss själva? En stor del av den information kyrkor i vårt land marknadsför sig genom vittnar i första hand om ett stort egenintresse. Medmänniskan ska bli intresserad av kyrkan, av oss kristna, tycks det kommunikativa temat vara. Frågan är om det är vägen att beröra. Jag tror det inte, jag menar att kyrkans (=de kristnas) uppgift är att se, inte att synas!

Det är när vi intresserar oss för medmänniskan mer än för oss själva som vi ser behoven. Behov som kommer att leda oss in i våra medmänniskors vardagsliv.

2. Hur kan vi sammanfatta det kristna budskapet så att det berör?

Är vi kristna berörda av vårt möte med Kristus? Att sammanfatta det kristna budskapet så att det berör kan bara göras på ett sätt och det är genom det liv vi kristna lever. Det är våra liv som är budskapet, det vi gör och säger, vår integritet, moral och vårt ansvar som mitt i vardagslivet sammanfattar budskapet. När vi ser våra medmänniskor öppnas kanalerna där budskapet tar sig fram.

3. Hur förmår vi människan mitt i vardagslivet att komma till beröringens vägskäl?

Genom att se dem, se deras behov och arbeta för att behoven blir mindre. Vad vi ska göra kan bara den enskilde avgöra, vad ser du för behov och hur kan du hjälpa din medmänniska på bästa sätt? Det är medmänniskan i vardagslivet som är målet, det är hon och han som ska befruktas och bekräftas av kärlekens budskap om att denne är sedd och förlåten. Detta är vägen till beröring.


Till pastor Piensoho med flera adresserar jag denna artikel, som på grund av utrymme är skiss-artad, men är ett svar på ställd fråga. Tankarna är inte nya, eftersom det är Jesus egen metod, där jaget är bakgrunden och medmänniskan i förgrunden som här betonas.

Människans djupaste behov är att bli sedd och bekräftad. Det uppdrag vi kristna (vi som är kyrkan) har är därför att se och möta våra medmänniskors behov. Då kommer vi också att beröra mitt i vardagslivet.

Fler artiklar från Debatt