18 maj 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Utmaning att kyrkor är olika rustade för tillväxt


Jag läste med stort intresse artikeln den 9 februari om så kallade Mega Church. I första hand är min glädje stor över de människor som funnit sitt andliga hem i dessa kristna församlingar. Jag är också förundrad över hur dessa församlingar hanterar den moderna tidens utmaningar: de förmedlar Guds ord genom ett modernt språkligt uttryckssätt, de använder modern teknik, de har en bredd i sången och musiken och den lilla gemenskapen spelar lika stor roll som den stora. Kort sagt har de större resurser som vilken annan mindre församling som helst bara drömmer om. Vi måste ändå ställa frågan om det är ett relevant mål i vårt eget land att "bygga" så stora församlingar? Åtminstone bör det inte vara det enda.

Målet för varje enskild församling är naturligtvis att växa. Dock kan detta inte enbart begränsas till att växa numerärt. Växt i Bibeln handlar precis lika mycket om att växa i andlig mognad som att "... Herren lät var dag nya människor bli frälsta och förena sig med dem" (Apg. 2.47).


I vårt land står kyrkan inför stora utmaningar. En del kyrkor står väl rustade både andligt, numerärt och i fråga om resurser. Andra gör det inte. De mår andligt väl men saknar de stora församlingarnas resurser. Samtidigt befinner de sig i förorter eller samhällen där intresset för andlighet och okunskapen om kristen tro är lika stor som i övriga landet. Hur hanterar och bemöter vi dessa behov?

Med både inblick och delaktighet i stora och små församlingar har jag på nära håll erfarit församlingar med både stora och begränsade resurser. Frustrationen växer när jag tänker på att det i vissa kyrkor till exempel finns otaligt många musiker medan det i andra kyrkor knappt finns någon. Samtidigt har kristna musiker vänt kyrkan ryggen då de upplevt att de inte fått utrymme (se tidigare reportage i magasinet Ikon 1931). Själv ser jag framför mig hur dessa musiker hade kunnat leda lovsången i en mindre församling med begränsade resurser.

En ny förbundskapten i fotboll brukar innebära ett byte av laguppställning samt ett nytt spelsystem. Återstår bara att se hur det nu bli med Zlatan. Men fotboll vinns aldrig genom en enda man. Det är en lagidrott. Ett vinnande lag anfaller och försvarar med hjälp av hela laget. Det händer att man hör att ett vinnande lag var bra på att "utnyttja och komma runt på kanterna".


Svensk frikyrklighet behöver se över sitt gamla "spelsystem". Kyrkan är, som den varit i alla tider, ett synligt uttryck för att gudsriket är närvarande redan här och nu på jorden. Att kyrkor växer är glädjande, förunderligt men också naturligt. Men gudsrikets vitalitet gör att växten inte stannar innanför kyrkans väggar. Kyrkan växer även utåt och är en utsändande gemenskap. Den sprider sig för att också vara till nytta på andra platser.

Kanske kommer vissa församlingar att förbli stora, men det utesluter inte möjligheten att "knoppa av" gemenskapen när denna håller på att bli för stor eller att delar av den skulle kunna vara till nytta någon annanstans.

Om det innebär att man börjar arbeta i ett område som saknar kyrklig närvaro eller ansluter sig till en redan befintlig kyrklig gemenskap i behov av stöd är upp till varje enskild gemenskap att bedöma. Det väsentliga är att tanken finns med i och driver det egna arbetet framåt.


Hur ser framtidsplanerna ut för din församling? Har ni församlingsledare koll på om det finns medlemmar som gärna vill vara med och hjälpa till i en mindre församling? Kan ni tänka er att utmana en av era husgrupper att ansluta sig till en mindre gemenskap? Har ni koll på vilka dessa mindre församlingar är och hur deras behov ser ut?

Själv ser jag med spänning fram emot framtiden och varför inte också emot ett kyrkomöte i frågan.

Fler artiklar från Debatt