15 juni 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Wilkersons kärna var hjärtat för de förlorade


Angående Carl-Henric Jaktlunds artikel om David Wilkerson i Dagen den 4 maj och det komplexa och stundom paradoxala i Wilkersons förkunnelse, skulle jag vilja lyfta fram följande:

Läser man David Wilkersons böcker noggrant ser man ändå tydligt att han vill lyfta upp det hoppfulla och befriande i det kristna budskapet, något som Jaktlund också betonade. När det gäller "syner och profetior" är ju Bibeln tydligt med att det måste finnas en prövning. Vissa saker kan ju bara tiden utröna om det är sant eller falskt. Det viktigaste är att vara förankrad i bibelordet och förstå att en profetia aldrig får "leda" oss. Som mottagare av profetior bär vi alltid ett ansvar att pröva det som sägs. Guds ord är vårt rättesnöre.


Men hur gör vi i dag med förkunnelsen om Jesu tillkommelse och allt som skall föregå den? Har vi blivit så rädda för att bli spekulativa och " ge folk sömnlösa nätter", eller tycker vi inte att frågan är viktig? När Jaktlund säger att bland annat filmen "Som en tjuv om natten", som handlar om Jesus återkomst och hur det går för dem som lämnas kvar, väckte oro och rädsla inför framtiden så förstår jag honom. Jag jobbade själv med Gospel film team, från Betelinstitutet i Orsa under åtta års tid, där bland annat "Som en tjuv om natten" ingick. Vår viktigaste film var dock "Korset och Stiletten". Själv var jag aldrig bekväm med sättet filmen "Som en tjuv om natten" framställde Jesu återkomst på. Kvar framstår ändå det faktum att Jesus skall komma tillbaka och läser vi Matteusevangeliet kapitel 24 och 25 behöver vi ju inte så stor fantasi för att förstå att det blir dramatisk.


Under mina år
som lärare och medarbetare på Teen Challange i Sverige och andra länder har David Wilkersons förkunnelse påverkat mig och jag har hyst respekt för hans liv och tjänst. Men mest av allt såg jag hans hjärta för de förlorade, de utslagna och de hemlösa och jag tror att det är utifrån det vi också skall förstå hans förkunnelse om det som komma skall. Jesus tillkommelse ska ju inte vara något som skrämmer vettet ur folk men ge hopp och tillförsikt om något som kommer bli ett lyft för hela vår värld. Så hur gör vi då med undervisningen om Jesu återkomst? Bibeln säger, att om någon brister i vishet så skall han be. Det kanske är dags att i ödmjukhet böja oss inför Gud och be om vishet och ledning att bli sunda, vettiga och ha en förankring i Bibeln. Både i vår förkunnelse och i våra samtal med den enskilde människan.


Jag har själv brottats med frågan och haft sömnlösa nätter, inte minst för alla "nära och kära" och mitt i allt hör jag Jesu ord till Nikodemus: "Inte sände Gud sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom."

Hur kan vi hjälpas åt, att även få ut det budskapet? Låt oss även aktualisera Wilkersons budskap till Sveriges evangeliska kristna, om att vi har gripits av apati och håglöhet.

På sjuttiotalet när Wilkerson var i Sverige var budskapet att Gud skulle resa upp evangelister och profeter i landet. Vart tog alla vägen? Vi lever i en tid där det snarare är brist på profettjänster och som det står i Amos 3:7: "Herren, Herren gör ingenting utan att ha uppenbarat sin hemlighet för sina tjänare profeterna."

Fler artiklar från Debatt