Befria familjen från staten

I dag är familjen under attack från såväl höger som vänster. Om familjen som samhälls­bärande institution ska överleva den myrdalska (mar)drömmen så är det viktigt med en stark ­allians mellan klassiska liberaler och konservativa.

I dag har till och med Kristdemokraterna kapitulerat inför premissen att familjen är farlig för såväl barn som kvinnor, och går nu alltmer i Folkpartiets ledband för att inte skaka den borgerliga alliansen.

En stark familjepolitik innebär att börja med att aldrig acceptera denna djupt felaktiga premiss. Att inte spela på dessa villkor, utan förändra retoriken gällande familjen. Att återigen se familjen, och inte staten, som den viktigaste institutionen i samhället.

Klassiska liberaler har mycket gemensamt med den konservativa i synen på familjen, men ingenting gemensamt med den så kallade socialliberala familjesynen som exempelvis folkpartiet saluför.

Ur detta samförstånd kan en stark och nödvändig allians skapas till försvar för familjen. Men denna allians kräver en kompromiss. Den kräver att konservativa måste acceptera att familjer kan och måste få se olika ut. Det som vi håller upp som vår standard för familjen och äktenskapet är nödvändigtvis inte den standard som alla har, eller måste leva efter.

Alltför länge har konservativa begått det taktiska misstaget att de velat använda statens växande makt över våra liv för att försvara familjen och familjevärderingar. Denna taktik är dömd att misslyckas, då samma makt som de vill använda för att försvara familjen, även kommer att kunna användas för det motsatta. En stat stark nog att ge oss allt vi vill ha, är även stark nog att ta ifrån oss, allt vi har. Hade statens makt över våra liv varit betydligt mindre, hade vi i dag inte behövt stå inför en situation där föräldrarnas roll i barnens liv är satt på undantag. Där föräldrar som vill hem­undervisa sina barn tvingas gå i landsflykt. Där vi snart har en påtvingad förskola där alla barn ska tvingas till genus­certifierade dagisfabriker.

Det enda sättet att förhind­ra dessa attacker på familjerna är att krympa statens makt över våra liv. Men detta kommer innebära att vissa kommer leva i familjebildningar som de flesta av oss nödvändigtvis inte kan tänka oss leva i, eller ens tycker om. Det är kompromissen som konservativa måste göra. För precis som att det är staten, och inte homosexuella, som är det största hotet mot äktenskapet som institution så är det också staten som är det största hotet mot familjen.

Daniel Fjellström,
sekreterare Liberala partiet Uppsala och paleokonservativ debattör