25 september 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Verkliga händelser bakom stjärnhistorien

Rensar vi bort tillägg och missförstånd som orsakats av vårt behov av julstämning och julspel kan det finnas en historisk bakgrund till Betlehems stjärna. Det skriver Stefan Gustavsson angående trettonhelgens budskap om de vise männen.

###
Detta är ett debattinlägg som uttrycker författarens egna åsikter. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

Inom västerländsk kristenhet firas Trettondag jul sedan lång tid tillbaka till minne av de vise männens ankomst till Jesus. I våra nordiska grannländer Danmark och Norge är detta mer tydligt där dagen heter Helligtrekongersdag. Många länder har även särskilda traditioner kopplade till denna dag. I Spanien är det på El Día de los Reyes som barnen får sina julklappar. I Tyskland brukar man äta Dreikönigskuchen med frukt och kryddor som symboliserar gåvorna guld, rökelse och myrra.

Berättelsen om de österländska stjärntydarna som den idag möter oss i många julspel bär ofta sagans prägel. I ett stall i utkanten av Betlehem tittar ett ungt par omsorgsfullt på sitt nyfödda barn i krubban. På himlen syns en stjärna, tätt följd av tre kungar från öster som kommer med myrra, rökelse och guld. Några herdar dyker upp med rapporter om en änglakör.

Källmaterialet i Matteus- och Lukasevangeliet har tyvärr ofta missförståtts eller smyckats ut. På 500-talet försökte den syriske munken Dionysius Exiguus fastställa Jesu födelse, men räknade några år fel. Idag menar de flesta forskare att Jesus föddes någon gång mellan år 6 f Kr och år 4 f Kr, eftersom födelsen skedde under Herodes den store tid och han levde 73 till 4 f Kr.

Jesu födelse bör alltså ha skett före Herodes död år 4 f Kr. Går det att bli mer precis än så? Kan Betlehemsstjärnan till och med leda oss rätt, förbi julsagor och tankekonstruktioner? Ja, kanske.

Först några klargöranden. Matteus kapitel 2, som skildrar händelsen med stjärnan och de vise männen, säger varken att de var kungar (de var stjärntydare med stor sannolikhet från Babylon som var dåtidens centrum för astronomi och astrologi) eller att de var tre till antalet (det var tre gåvor inte nödvändigtvis tre personer). De namnges inte och det sägs inget om att deras besök sammanföll med herdars besök. Den omtalade stjärnan identifierade dessutom aldrig Betlehem som födelseplats; den uppgiften gavs av de skriftlärda i Jerusalem utifrån uppgifter i Gamla testamentet. Först på väg från Jerusalem ser de att stjärnan lyser över platsen.

Vad kan det då ha varit för stjärna de sett gå upp? Enligt den framstående brittiske fysikern Colin Humphreys vid universitetet i Cambridge kan det ha varit en komet med svans. Han hänvisar till kinesiska källor om en komet med svans som syntes år 12, 5 och 4 f Kr. År 12 är för tidigt, år 4 är försent, men år 5 f Kr stämmer med situationen vid Jesu födelse. Denna komet var synlig under våren i sammanlagt 70 dagar, vilket ger tid för stjärntydarnas resa till Judéen.

Enligt Matteus stannade stjärnan över den plats där barnet var. Liknande uttryck finns i andra antika texter om kometer som tycks stå över en speciell plats. Den judiske historikern Josefus berättar att en komet – i dag vet vi att det var Haleys komet – år 12 f Kr under flera dagar stod stilla över staden Rom i samband med Markus Agrippas död. En komet med svans kan ge just det intrycket, genom att svansen på avstånd ser ut att peka mot en speciell plats på jorden.

Men varför skulle stjärntydare ge sig iväg på grund av en komet? Under antiken spelade stjärntydare en viktig roll och stjärnfenomen förknippades oftast med stora kungar.

Nu vet vi att ett märkligt himlafenomen ägde rum skedde år 7 f Kr. Tre gånger under samma år stod Jupiter och Saturnus mitt för varandra i Fiskens tecken – ett tecken som var förknippat med Judéen. Detta sker endast en gång vart åttahundrade år. En lertavla som hittats 5 mil norr om Babylon hänvisar till detta tredubbla fenomen, vilket indikerar att händelsen var viktig för babyloniska astronomer. För stjärntydarna kan detta ha signalerat att något var på gång i Judéen, att en kung skulle födas. När sedan kometenvisade sig kan detta vara anledningen till att stjärntydarna gav sig av. Om Colin Humphreys här har rätt, föddes Jesus i så fall våren år 5 f Kr.

Den romerske historikern Tacitus berättar att det under det första århundradet "fanns en fast övertygelse om att … en härskare skulle komma från Judéen och förvärva ett universellt imperium. Därför är det inte förvånande om stjärntydarna drog sådana slutsatser utifrån fenomenen de såg på himlen.

Rensar vi bort tillägg och missförstånd som orsakats av vårt behov av julstämning och julspel kan det alltså finnas en historisk bakgrund till Betlehems stjärna. Händelserna kan vara verkligare än de flesta föreställer sig.

Stefan Gustavsson, generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar från Debatt

Fler liknande artiklar


Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar