Att tvingas bryta upp och ta sig till ett annat land för att söka skydd eller försöka möjliggöra en bättre framtid är ett stort beslut. Ännu svårare måste det vara för ensamma barn att ta dessa steg. Att lämna hem och familj bakom sig för att söka asyl i ett nytt land är upplevelser som inget barn borde behöva vara med om. Ändå är det precis vad tusentals ensamkommande gått igenom.
Sverige har tagit ett stort ansvar under de senaste årens migrationssituation. Utan de frivilligas och det civila samhällets insatser hade inte Sverige klarat situationen. Det ger skäl att känna tillförsikt och stärker Kristdemokraternas övertygelse om människans inneboende förmåga att både göra gott och att i allmänhet bidra till ett gott samhälle. Alla de medmänniskor som öppnat sina hem, gjort uppoffringar i sitt eget liv, arbetat mycket hårdare under svårare förutsättningar måste kunna lita på att vi också tar det politiska ansvaret.
Sverige har ett moraliskt ansvar att hjälpa medmänniskor i nöd. Det innebär att både värna asylrätten och ta ansvar för en ordnad, human och långsiktigt ansvarsfull migrationspolitik som erbjuder en fristad för människor på flykt. Samtidigt ska vi kunna känna oss trygga i att asylprövningen är rättssäker, eftersom den som saknar skyddsskäl och får nej på sin asylansökan också ska lämna landet.
Vi har anslagit 400 miljoner kronor i vårt budgetförslag för 2017 för att klara ett bättre mottagande av ensamkommande och stärka rättssäkerheten. Vi kräver nu följande åtgärder.
1) Ensamkommande som blir 18 år har i allt för många fall abrupt tvingats flytta från det boende de haft sedan ankomsten till Sverige. Det behövs en mjukare övergångsperiod. Ensamkommande barn ska inte tvingas bo med vuxna, men behovet av stöd i vardagen upphör inte automatiskt på 18-årsdagen, framförallt inte för den som saknar familj och nätverk. Det utrymme lagen ger kommunerna att förlänga stödet måste användas fullt ut. Regeringen bör omgående kalla SKL till överläggning för att gemensamt ta det ansvar som behövs så att ensamkommande får det stöd de behöver.
2) Kommunerna behöver av- lastning för att klara situationen. Det krävs nya arbetsformer och en annan ansvarsfördelning. Vi föreslog redan förra vintern att det skulle inrättas en nationell krissocialjour med särskilt ansvar för ensamkommande barn och unga. Behovet av detta har inte minskat. Kommunerna behöver ett stöd där de kan avropa hjälp för att klara både mottagandet och de utmaningar som kvarstår efter asylprövningstiden på ett värdigt sätt.
3) Familjer ska kunna återförenas. Det är viktigt för att alla människor mår bäst av att ha sina nära och kära omkring sig. För att underlätta detta bör vi därför ha en ny ordning som innebär att man redan vid ankomsten till Sverige ska berätta om sina anhöriga. Kristdemokraterna motsatte sig regeringens beslut i somras om inskränkt möjlighet till familjeåterförening och menar att det beslutet snarast bör rivas upp.
4) I Sverige har det de senaste åren inte gjorts några medicinska åldersbedömningar. Det har i många fall föranlett att det legat på den enskilda asylhandläggarens bord att baserat på den ensamkommandes berättelse, utseende och beteende avgöra om vederbörande är yngre eller äldre än 18 år. De nya åldersbedömningar av ensamkommande som startar nu ökar förutsättningarna för en mer rättssäker bedömning. Att göra bedömningen tidigare gör också att asylsökande barn, ungdomar, äldre ungdomar respektive vuxna kan hamna i rätt boendeform och få rätt stöd under asylprocessen.
Eftersom åldersbedömningen inte bara är viktig för beslutet om uppehållstillstånd utan också för tiden som asylsökande och ens rättigheter och skyldigheter ska även det beslutet kunna prövas rättsligt. Vi anser dessutom att rätten att pröva beslutet ska gälla alla oavsett när asylansökan gjordes, alltså även för dem som fått ett lagakraftvunnet avslagsbeslut, något som regeringen har valt att inte beakta.
5) Även myndigheterna har kämpat med att göra rätt när trycket varit hårt men goda ambitioner är inte tillräckligt. En inspektion för migrationsfrågor bör inrättas. Syftet med denna inspektion är att verka för rättssäkerhet och effektivitet genom hela migrationsprocessen. Målet med denna är att upptäcka systembrister och därigenom höja rättssäkerheten för den enskilde.
Som politiker måste vi erkänna att en hel del moment har brustit i mottagandet av asylsökande och inte minst ensamkommande barn och unga. I det läget är det vår uppgift att också komma med förslag på lösningar.
Andreas Carlson, riksdagsledamot och gruppledare KD.