Lagens tid är inte förbi

I USA väckte nyligen pastor Andy Stanley en hel del uppmärksamhet med sin bok Irresistible: Reclaiming the New that Jesus unleashed for the world. Stanley, som förestår en av de största kyrkorna i USA, argumenterar i den boken för att kristna måste göra sig av med det Gamla testamentet. Detta förslag återspeglar ett förhållningssätt som även omfamnas av kristna i Sverige i dag. I syndakatalogernas kölvatten har vi fått nog av fördömelse – nåden trumfar kraven på renhet.

Men är detta verkligen en sund och biblisk hållning? Det korta svaret är: Nej. Men varför får sådana läror ett fotfäste? Framför allt därför att färre kristna är Läsare: Bibelkunskaperna i Sverige är rekordlåga.

De tolkningsnycklar som erbjuds från predikstolarna försvårar dessutom en meningsfull läsning av cirka 75 procent av Bibeln: de gammaltestamentliga texterna används för att bygga en historia om lagiskhet, etnocentrism och det gudsfrånvända Israels tragiska öde, även om det också lyfts fram ett fåtal hjältar såsom Moses och kung David. Vad är syftet med att läsa dessa ”äldre” episoder, när i stället Nya testamentet innehåller vittnesbördet om Guds mest fullkomliga uppenbarelse genom Jesus? Vem behöver läsa om Lag och Dom när vi lever i Kristi Nåd och Frihet? Allt färre kyrkobesökare studerar därför texterna från Första mosebok till Malaki. Men att uppmuntra denna tudelning av Guds Ord gränsar till en irrlära.

Här följer några exegetiska problem som denna Bibelsyn ger upphov till; problem som svensk kristenhet behöver komma till rätta med för att kunna ge ett fullödigt och logiskt sammanhängande evangelium till människor:

Herren Jesus förtydligade att Han inte hade kommit för att upphäva Lagen. Vid frågan om vad man ska göra för att få evigt liv räknade Han upp ett urval av de tio budorden för att visa att dekalogen är vägen in i Guds rike. Hur kan vi då hävda att Paulus, som bekände Jesus som sin Herre, skulle ha förkunnat att Lagen leder till förbannelse, till exempel i Galaterbrevet? Något i vår tolkning är skevt här;

Tidiga kristna verkar i allra högsta grad ha hållit fast vid en mängd bud och riktlinjer (och i fallet med judarna i Jerusalem enligt Apostlagärningarna 15 och 21, även vid Lagen i sin helhet). NT:s texter innehåller flera hundra etiska imperativ för det andefyllda livet. Vad menar kristna egentligen när de då säger att Lagen är förbi eller har spelat ut sin roll, när bland annat Paulus varnar troende att de inte får komma in i Guds Rike ifall de lever i synd?

Jesus och apostlarna Paulus och Johannes räknade tydligt med en domedag då Guds änglar skulle skilja agnarna från vetet, och då Gud skulle döma mänskligheten efter sina gärningar. Även om vi kan läsa i Romarbrevets åttonde kapitel att vi som är i Messias inte har någon dom att vänta (eftersom vi ska få uppstå redan i den första uppståndelsen, när Jesus kommer tillbaka för att införa sitt tusenårsrike), så är helt uppenbart inte världen i stort "befriad" från någon lag. Hur skulle Gud annars kunna döma världen?

Slutligen tycks ingen kunna ge en betryggande förklaring till vilken sorts Gud det är som vi tror på, ifall Gud har befallt det judiska folket att hålla den Lag som Han själv har uttalat; har låtit straffa dem med fruktansvärda lidanden och exil enligt det sinaitiska förbund som Israel slöt med Gud, eftersom de inte höll denna Lag; och slutligen har lovat att upprätta det judiska folket och fylla dem med sin Ande, med det explicita syftet att de ska kunna hålla hela denna Lag på ett fullkomligt sätt – ifall allt detta bara var en riggad fälla för att exponera människans synd, och att Lagen dessutom skulle omintetgöras när Messias kom till jorden som den lidande tjänaren. Hur kan detta vara en Gud som vi kan lita på, över huvud taget? Han verkar enligt detta scenario ge bedrägliga lagsystem och falska löften när man går i förbund med Honom.

Risken är överhängande att vi förkunnar falskt om Gud ifall dessa motsägelsefullheter tillåts finnas kvar, och att vi därmed även förkunnar ett evangelium som inte har kraft nog att befria människor från ondskans andemakter i denna tidsålder. För det är våra hjärtan som behöver förvandlas – inte Guds Lag. Den traditionella hållningen är ohållbar. Det är dags att våga prata om Lagen igen.

Stefan Larsson, Mishkan, forum för messiansk-judisk teologi