Biståndets resultat måste stå i centrum

I tidningen Dagen pågår ett aktivt samtal kring utformningen av svensk biståndspolitik, med viktiga aktörer inom den svenska utvecklingspolitiken. Olika perspektiv lyfts kring nya förslag om reformer och inriktning av den svenska utvecklingspolitiken. Moderaterna välkomnar att biståndsdebatten vitaliseras. Äntligen, kan utropas!

På senare tid har bland annat Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch och biståndsminister Peter Eriksson (MP) presenterat nya förslag eller förhållningssätt var för sig. Det visar att det rör på sig. En öppen debatt om Sveriges globala engagemang är särskilt betydelsefull i en alltmer oförutsägbar och osäker omvärld. Här har alla politiker ett viktigt ansvar att bidra med nytänkande och reformvilja.

Sverige och världen står i dag inför stora utmaningar. Här hemma präglas nu debatten av den gängkriminalitet som brett ut sig på ett ofattbart sätt. Svåra problem som vi tidigare bara trodde existerade utomlands präglar nu även Sverige. Det ställer nya krav på vårt engagemang i världen och en tydligare förmåga att värna svenska intressen i vår relation med andra länder.

När vi nu går in i ett nytt riksdagsår är det glädjande att allt fler politiker och partier engagerar sig i den svenska biståndsdebatten. Flera viktiga perspektiv har på senare tid lyfts fram. Det gäller såväl frågor om hur vi genom biståndet kan möta problem kopplade till andra länders medborgare som begår brott i Sverige som hur vi sätter mer press på auktoritära regimer som förtrycker sin befolkning – nu senast genom att dra in svenskt bistånd till regimen i Belarus.

En viktig princip måste vara att svenska skattebetalare inte ska betala för samhällsservice i ett annat land som genom sitt agerande skapar stora problem och utmaningar i vårt land.

—  Hans Wallmark (M) och Magdalena Schröder (M)

En grundläggande utgångspunkt för Moderaterna är att det svenska biståndet till andra länder alltid måste ställas i relation till samhällsutmaningar i vårt eget land. En viktig princip måste vara att svenska skattebetalare inte ska betala för samhällsservice i ett annat land som genom sitt agerande skapar stora problem och utmaningar i vårt land. Det kan bland annat gälla länder som inte tar tillbaka sina utvisade medborgare. Här bör biståndet kunna användas som ett politiskt verktyg.

Moderaterna ser det även som mycket positivt att regeringen och biståndsministern än tydligare drar in svenskt bistånd till auktoritära regimer. Här finns dock mycket mer att göra. Det är ibland en svår balansgång hur vi på bästa sätt värnar svenska intressen och värderingar i biståndsprojekt som bedrivs i odemokratiska länder. I många fall kan det exempelvis ligga i Sveriges intresse att stödja oppositionella eller försvarare av mänskliga rättigheter i en diktatur. Samtidigt måste en viktig princip vara att svenskt bistånd aldrig får gå till de som stjäl från sitt eget folk, de som är kleptokrater!

Sveriges utrikes-, handels- och biståndspolitik måste också gå hand i hand. Moderaternas övertygelse är att det är handel och öppenhet mot omvärlden såväl som goda och välfungerande institutioner i ett land som utgör grunden för all utveckling. Biståndet ska främja respekten för folkrätten och internationella avtal såväl som att mänskliga fri- och rättigheter efterlevs. Här kan vi genom ett samlat svenskt engagemang försöka göra världen till en bättre plats.

Förra hösten startade Moderaterna en debatt om det svenska biståndets framtid. Vi menade att utvecklingspolitiken, precis som alla andra områden, måste bygga på en evidensbaserad grund med en tydlig bild av vilka mål som ska uppnås och med möjlighet att följa upp vad som åstadkoms. Att som i dag ha ett mål för hur mycket pengar som ska betalas ut måste överges. Vad som ska uppnås måste alltid stå i centrum.

Moderaterna vill dessutom se ett mer fokuserat men också lägre bistånd än i dag, riktat mot områden inom vilka Sverige kan göra skillnad på riktigt. Frågor om global hälsa är ett sådant, vilket särskilt aktualiserats under den pandemi som nu drabbar världen. Genom biståndet får Sverige även möjlighet att påverka hur internationella organisationer och FN-organ driver sin verksamhet. Även här behövs en tydligare fokusering av den svenska politiken.

En öppen debatt kring dessa frågor är ett viktigt steg mot en mer långsiktigt hållbar biståndspolitik där resultaten står i centrum. Det är nu helt avgörande om vi ska uppnå våra åtaganden i Agenda 2030.

[ Läs mer: Peter Eriksson: Behovet av bistånd ökar i coronatider ]

[ Läs mer: Svenska folket till Sifo: Biståndet ska inte sänkas ]