17 april 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Tänk om gällande modersmålsundervisningen, KD

För en god integration behöver elever med icke-svensk språkbakgrund goda kunskaper både i sitt modersmål och i svenska. Därför motsätter vi oss förslaget om att avveckla modersmålsundervisningen, skriver Gudrun Brunegård och Acko Ankarberg Johansson.

Kristdemokraterna ska under hösten ta ställning till ett förslag till ny utbildningspolitisk handlingsplan. Två av de sjuttiotvå förslagen har väckt diskussion.

En av svensk skolas största utmaningar är de stora brister som finns i likvärdighet mellan olika skolors resultat. 24,5 procent av de elever som går ut nian, gör det utan fullständiga betyg. 15,7 procent gick ut nionde klass utan behörighet till gymnasiet. I vissa skolor klarar de flesta eleverna godkända betyg, i andra bara en fjärdedel.

Det är oacceptabelt att så många elever går igenom skolan utan tillräckligt stöd för att lyckas nå skolans kunskapsmål. Lika oacceptabel är den stora skillnaden mellan olika skolor.

Skolor med stora utmaningar har ofta en stor andel elever med icke-svensk språkbakgrund. Språket är en nyckel vid lärandet. Om man inte förstår lärarens instruktioner är det svårt att ta till sig undervisningen. När vi formar en politik där ingen lämnas efter behöver vi därför lägga särskild vikt vid språkets betydelse.

Språkkunskaper grundläggs tidigt. Att tala och förstå ett språks alla nyanser är oumbärligt för fullödig delaktighet i samhälle och arbetsliv. I segregerade förorter finns barn som inte kommer i kontakt med svenska språket förrän de börjar förskoleklassen. De kan ha varit hemma med sina syskon eller kanske deltagit i pedagogisk omsorg där bara modersmålet talats.

Studier visar att barn med icke-svenskspråkig bakgrund har större svårigheter att ta till sig skolundervisningen om de inte gått i svenskspråkig förskola. För att inte riskera att stora grupper ska växa upp utan tillräckliga kunskaper i svenska språket föreslår vi att det införs en obligatorisk språkförskola från tre års ålder för barn som aldrig eller mycket sällan möter det svenska språket i hemmet.

Exakt hur språkförskolan ska utformas behöver utredas. Arbetsgruppen hade en motsvarighet till dagens femtontimmars förskola för barn till arbetslösa, sjukskrivna och föräldralediga för ögonen. En form av öppen språkförskola, där hemmavarande förälder finns med och deltar i sånger, lekar och ramsor några timmar i veckan är en annan möjlighet. Det skulle bidra även till den hemmavarande förälderns integration, liknande KD-förslaget “SFI med baby”.

Det räcker inte med att modersmålet talas i hemmet.

—  Gudrun Brunegård och Acko Ankarberg Johansson

Partistyrelsen vill ha med en skrivning om att avveckla modersmålsundervisningen. Det tycker vi är fel, på följande grunder:

Forskning visar att goda kunskaper i att kunna läsa och skriva på modersmålet ger den bästa grunden för att lära sig språket i det land man bor i. Man lär sig begreppen på modersmålet. Sedan överförs förståelsen till andraspråket, svenskan. Det räcker inte med att modersmålet talas i hemmet. Hur många familjers dagliga samtal omfattar kemiska processer, matematiska problem, världshistoria, miljöfrågor, geografi och litteraturhistoria, och bygger på så vis upp barnets ordförråd och begreppsvärld med allt man möter i skolan? Hur ofta tränas barnet i att läsa och skriva om den typen av fackbegrepp i hemmet?

Utan modersmålsundervisning parallellt med undervisning i svenska som andraspråk finns risk att eleven kommer att sakna viktiga begrepp på modersmålet. Risken är stor att en sådan elev blir halvspråkig, med ett utarmat språk både på modersmålet och andraspråket, svenska.

Sverige behöver ta tillvara den stora språkliga och kulturella potential som finns hos den del av vår befolkning som har med sig ett annat modersmål, och bidra till att de blir två- eller flerspråkiga. Sådan kompetens är av stort värde både inom företagsvärlden, handel, skola och utbildning, äldreomsorg och i hälso- och sjukvård. Det är värt att satsa på att dessa elever blir duktiga både i modersmålet och i svenska.

Dessvärre fungerar inte modersmålsundervisningen optimalt i dag, bland annat eftersom bara fyrtio procent av modersmålslärarna har formell behörighet. Därför behöver man utreda hur undervisningen kan bli bättre, med fler behöriga lärare, exempelvis med hjälp av fjärrundervisning. Det finns också skäl att utreda vilka elever som ska vara berättigade till modersmålsundervisning.

Förslagen om språkförskola och modersmålsundervisning går hand i hand. För en god integration behöver eleverna goda kunskaper både i sitt modersmål och i svenska. Exakt hur det ska göras på bästa sätt behöver utredas, men en sak är klar: Sverige behöver kompetenta, unga och välutbildade människor som bidrar till att utveckla samhället. Där är språket en nyckel.

Fler artiklar från Debatt

Fler liknande artiklar


Dagens bibelord

Dagens poddar