25 februari 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Corona har gjort hemmet till en mer otrygg plats

Pandemin har förvärrat situationen för redan våldsutsatta kvinnor. Civilsamhället, som gör betydelsefulla insatser i kristider, behöver därför stärkas, skriver Sarah Havneraas och Erica Gidlöf.

Coronapandemin och dess andra våg griper tag i allas våra liv. Den påverkar liv, hälsa, ekonomi, leder till isolering och ensamhet. Att ta samhällsansvar med fysisk och social distansering är nödvändigt för att minska smittspridning, undvika sjukdom och rädda liv. Detta förhållningssätt har nu varat i flera månader, och månader kommer med största sannolikhet att bli år. Den sociala isoleringen berör oss alla, mer eller mindre. Att vara hemma mycket, ha mer tid för varandra och komma in i ett lugnare tempo kan för många av oss skapa en känsla av harmoni. Men det är också en påfrestande tid som vi befinner oss i på olika sätt.

De som kan uppmanas att arbeta hemifrån, många är permitterade, andra är arbetslösa, och för en del har tyvärr företag och livsverk gått i konkurs. Den egna privatekonomin försämras, kontakterna utanför hemmet minskar – allt detta kan leda till vanmakt och oro. När ska det bli som vanligt igen? Den psykiska ohälsan ökar, alkoholkonsumtionen tilltar, en del låter sin frustration gå ut över dem man lever tillsammans med på olika sätt. Om detta har alkohol- och kvinnofridslinjer rapporterat om i allt fler samtal.

Kvinnorättsorganisationer världen över larmar om att situationen för många våldsutsatta förvärras.

—  Sarah Havneraas och Erica Gidlöf

Uppmaningen att helst bara umgås med personer i sitt eget hushåll är för många en fara, om man lever ihop med någon som vill hota, kontrollera och skada. Sju av tio kvinnor som mördades i Sverige förra året mördades av sin partner. När mer tid nu tillbringas i hemmet, till följd av coronavirusets framfart, riskerar siffrorna för 2020 att bli högre. Kvinnorättsorganisationer världen över larmar om att situationen för många våldsutsatta förvärras i samband med att man isoleras hemma.

FN:s generalsekreterare António Guterres har i ett brev uppmanat till åtgärder för att agera mot de alarmerande och stigande antalet fall av våld i hemmet som drabbar kvinnor och barn som en konsekvens av covid-19 och virusets följdverkningar. Han skriver: “Fred är inte bara frånvaro av krig. Kvinnor i isolering till följd av covid-19 utsätts för våld på den plats där de borde vara som tryggast, i hemmet. Jag vädjar om fred i alla hem runt om i världen.”

António Guterres uppmanar alla regeringar i världen att prioritera kvinnors säkerhet i deras arbete mot pandemin. Bland annat rekommenderar han och FN att öka investeringar i civilsamhällets organisationer och att klassificera kvinnojourer som nödvändiga samhällstjänster, just för att minska utsatthet, uppmärksamma och göra något åt de problem som finns.

För Kristdemokraterna och Kristdemokratiska kvinnoförbundet är människovärdeprincipen central. Ingen annan människa får äga, kränka, utöva våld eller förtryck i någon form mot en annan medmänniska. Varje människa är unik, och har ett absolut och okränkbart värde oavsett kön, ålder, social position, funktionsvariation, etnisk eller religiös tillhörighet. Det finns en rad åtgärder som kristdemokratiska kvinnoförbundet tycker ska bli verklighet när det gäller kvinnor och barns trygghet. Till exempel vill vi:

  • Arbeta för att utöka och permanenta stödet till landets kvinnojourer.
  • Att en nollvision för våld mot kvinnor införs.
  • Att samarbetet mellan myndigheter och civilsamhällets organisationer stärks, så att våld i nära relation motverkas.
  • Att den som utsätts för våld har rätt till hemmet.
  • Att hedersrelaterat hot, våld och förtryck kraftfullt bekämpas, och att det kräver en särlagstiftning.

Kristdemokraterna vill satsa på civilsamhället och dess organisationer. Kvinnojourer och kvinnohus har kunskap och en plattform för att arbeta med dessa frågor. Under coronapandemin har vi lagt fram flera förslag för att stärka civilsamhället i Sverige, som gör betydelsefulla insatser i kristider. För det är då som behoven av gemensamma insatser är som störst. Några av förslagen är:

  • Att omvandla projektbaserade bidrag till generella bidrag.
  • Ge kostnadsstöd för fasta kostnader.
  • Inrätta en civilsamhällesakut.
  • Höj taket i gåvoskatteavdraget.

Dessa satsningar skulle underlätta för kvinnojourer och andra föreningar som arbetar mot kvinnoförtryck. Genom sitt arbete kan de hjälpa kvinnor, men även barn, som riskerar liv och hälsa i ett hem som inte längre är en trygg plats för att man bor tillsammans med någon som utövar kontroll, hot och våld. Coronakrisen har tyvärr blivit en kvinnofridskris. Låt oss tillsammans bidra till att den inte förvärras.

Fler artiklar från Debatt