Gustav Fridolin skriver i sin krönika (30/9) om vikten att förstå och känna till historien fram till allmän rösträtt när många kvinnor fick rösträtt 1921. Självklart håller jag med Fridolin om att bakgrunden före 1921 är väldigt viktig och intressant, men lika viktigt är att förstå vad som hände efter 1921 och när alla människor faktiskt fick rösträtt i Sverige – för det var ju inte 1921.
Kvinnor och män inskrivna i fattigvården (däribland många personer med någon funktionsnedsättning) fick inte rösträtt förrän 1945 när det hindret togs bort. Personer, både kvinnor och män, med en intellektuell funktionsnedsättning (IF) som varit omyndigförklarade fick inte rösträtt förrän begreppet omyndigförklarad togs bort 1989. I valet efter det, 1991, hade alltså alla kvinnor och män över 18 år rösträtt i Sverige för första gången.
i 30 år har alla vuxna i Sverige haft rösträtt.
— Barbro Boomsma
När Sverige går ut med ett jubileum Demokrati 100 år har FUB (förening för personer med intellektuell funktionsnedsättning) föredömligt lanserat kampanjen Demokrati 30 år.
1991–2021 – det vill säga i 30 år har alla vuxna i Sverige haft rösträtt.
Vi får inte bli historielösa varken om hur kampen för rösträtt var fram till 1921 eller hur kampen gick vidare för allas lika rätt i samhället efter 1921.
