Debatt

Kyrkomötets apartheidbeslut förblir djupt skamligt

Slutreplik. Idén att Svenska kyrkan ska utreda om apartheid tillämpas i och av Israel är en politiskt motiverad opinionsbildning vars ärende är att befläcka nationen Israel, skriver Patrik Pettersson.

Mot apartheidmotionen (kyrkomötesmotion 2021:27) hade jag tre huvudsakliga invändningar:

1. Den är en negativ konsekvens av partipolitiseringen av Svenska kyrkans nationella nivå genom vilken Svenska kyrkan används som ett utrikespolitiskt verktyg för att bedriva antisemitiskt anstruken Israelfientlig propaganda.

2. Den inverkar mycket negativt på Svenska kyrkan som nationell och internationell partner i den judisk-kristna dialogen.

3. Den faller utanför ramen för vad Svenska kyrkan är och ska ägna sig åt som kristen kyrka.

Sammantaget är det ett teologiskt och pastoralt orättfärdigt politiskt beslut att den har röstats igenom, ett beslut som Svenska kyrkan inte har något mandat att fatta.

Olika röster har kommit till tals i debatten hos Dagen. Även Berth Löndahl menade att beslutet inte avspeglar vad Svenska kyrkan är, tror och bekänner och ställde frågan om det verkligen fanns en rimlig nivå av kompetens i relation till frågans komplexitet hos de ledamöter som avgjorde beslutet.

Mats Fält och Martin Blecher exponerade orimligheten i kyrkomötets beslut och jämförde det med kyrkoledningens obefintliga intresse för förföljelsen av kristna i Mellanöstern. De konstaterade också att beslutet får förödande konsekvenser för Svenska kyrkans roll i den judisk-kristna dialogen.

Att Svenska kyrkan ska verka för att den demokratiska staten Israel ska sättas in i ett sådant sammanhang är inget annat än verklighetsfrånvänt.

—  Patrik Pettersson

Roar Sørensen vederlade i sin replik Anita Brodén med fleras påståenden om bland annat byggande och vattenhantering i området. Sørensen visade på hur korruptionen och misskötseln, som genomsyrar den palestinska myndighetens hantering av palestiniernas intressen, är en grogrund för konflikten. Han lyfte också fram Israels rätt att värna sin befolkning mot terrorism och militära hot.

Den forne Broderskapsrörelsens ordförande Evert Svensson gjorde sig själv omöjlig som relevant dialogpartner i sammanhanget med sin ensidiga utgångspunkt: “Israel har från begynnelsen brutit mot så gott som varje relevant FN-resolution.”

Anna Karin Hammar och Daniel Tisell hänvisar till Romstadgans skrivningar om apartheid som grund för någon form av kyrklig utredning av förhållandet mellan Israel och palestinierna. Romstadgan konstituerar Internationella domstolen i Haag vars uppgift är att utreda och döma enskilda individer för delaktighet i brott mot mänskligheten.

I Romstadgans artikel 1 kan man läsa: “Domstolen skall vara en permanent institution och ha rätt att utöva sin jurisdiktion över enskilda personer för de mest allvarliga brotten som är internationella angelägenheter i den mening som avses i denna stadga och komplettera de nationella straffrättsliga systemen.”

Att Svenska kyrkan ska verka för att den demokratiska staten Israel ska sättas in i ett sådant sammanhang är inget annat än verklighetsfrånvänt.

Romstadgan definierar vad som “avses med brottet apartheid: omänskliga gärningar […] vilka begås i förbindelse med en institutionaliserad ordning av systematiskt förtryck och dominans av en rasgrupp över en eller flera andra rasgrupper …” (Art. 7, 2h)

Ska alltså Svenska kyrkan betrakta israeler och palestinier som mänskliga raser och rasgrupper? Det finns skäl att ifrågasätta den etiska kompassen och den juridiska kompetensen hos apartheidmotionens förespråkare. Försöket att beslå staten Israel med Romstadgans skrivningar om apartheid är absurt. Idén att Svenska kyrkan ska utreda om apartheid tillämpas i och av Israel är befängd och saknar förankring både i de dokument som åberopas och i den faktiska verkligheten.

Det hela handlar om en av Socialdemokraterna och Centerpartiet i Svenska kyrkan driven politiskt motiverad opinionsbildning vars ärende är att befläcka nationen Israel med alla de negativa associationer som benämningen apartheid bär med sig.

Motionens tillskyndare sällar sig till den orättfärdiga skara som genom historien har verkat för att etablera den stora lögnen om det judiska folket. Den stora lögnen som om den upprepas tillräckligt ofta blir en sanning.

Att det behöver utredas huruvida apartheid tillämpas i och av staten Israel är en sådan stor lögn. Det historiska och ideologiska sammanhanget för den stora lögnen om nationen Israel är komprometterande för dem som stöder motionens ärende.

Beslutet om apartheidmotionen är och förblir djupt skamligt för Svenska kyrkan och ska motarbetas närhelst det manifesteras i någon form av ytterligare beslut, verksamhet eller yttrande.

Fler artiklar för dig