Debatt

Immanuelskyrkan: Öppna för alla men inte för allt är precis vad vi är

Det är viktigt att vi som församling står för en tydlighet i frågor om öppenhet och inkludering. Företräder man inte den hållningen kan man inte ha en förtroendeposition hos oss, skriver Greger Hjelm och Claes-Göran Ydrefors. Dagens ledarskribent Elisabeth Sandlund svarar direkt.

Gudstjänst i Immanuelskyrkan, Stockholm.

Förra veckan konstaterade Dagens Elisabeth Sandlund på ledarplats att “Det är en nödvändighet att tidigare självklara hållningar måste prövas och ibland omprövas …” Sandlund skriver detta om kristenheten i stort och landar sedan i Immanuelskyrkan i Stockholm med frågan “Vad är det Immanuelskyrkan är öppen för?”

Att pröva och ompröva, förändra och nytolka i en ständigt förändrad verklighet – det är nödvändigt, och ofta smärtsamt. Men så har kyrkor och församlingar förflyttat sina positioner över tid, i alla tider. Inte sällan har vi varit alltför saktfärdiga i våra positionsförflyttningar, och det har kostat i förtroende för oss som kyrkor och församlingar. Men förändring har varit nödvändig, i takt med att vår kunskap om bibeltexterna och förståelsen av Guds tilltal till vår tid har fördjupats.

I Immanuelskyrkan arbetar vi ständigt med att skapa ett församlingsliv, präglat av öppenhet och inkludering, och i detta självklart inkludera “hbtq-frågorna”. Hur skulle vi någonsin kunna rättfärdiga att vi, i just denna fråga, inte visste bättre, inte läste Bibeln med mera bakgrundskunskap än våra föregångare? Som om inga nya slutsatser finns att dra!

Immanuelskyrkan, och många församlingar med oss, vill skapa ett församlingsliv som är inkluderande. Med vår vision vill vi “gestalta respekten för mångfald i alla våra sammanhang. Den genomsyrar vår syn på fromhet, teologi, språk, församlingssyn, äktenskap, sexualitet, musik, ungdomsarbete och mycket annat i gudstjänstliv och verksamhet. Vi utgår från ett vi, inte från ett vi och dem.”

Varje förtroendevald, ideell ledare och anställd i församlingen behöver ställa upp på och företräda denna hållning.

—  Greger Hjelm och Claes-Göran Ydrefors

Detta öppna sätt att möta såväl enskilda människor som vår samtid har präglat vår historia och våra vägval. Det var i den andan vi öppnade upp vårt nattvardsbord för inte bara medlemmar utan för var och en som ville söka sig närmare Jesus Kristus. Den öppenheten har präglat barn- och ungdomsarbete, gudstjänstliv och har öppnat upp för kontakt med samhälle, kultur och politik.

Vi påstår inte att det vi står för är enkelt. Inte heller i en församling som rymmer en mångfald av bakgrunder och traditioner. Vi lever med samma utmaningar som samhället i stort. Men vi vet hur viktigt det är att vi som församling, också fortsatt, står för en tydlighet i frågor om öppenhet och inkludering.

Varje förtroendevald, ideell ledare och anställd i församlingen behöver ställa upp på och företräda denna hållning. Annars kan man inte ha den rollen i Immanuelskyrkan. Även om det inskränker på den enskilde personens frihet. Där går en gräns för vår öppenhet, vilket kan leda till konflikter och att vissa kan uppfatta oss som inkonsekventa. Men som Sandlund själv skriver – vi är en kyrka för alla men inte öppen för allt. Är inte det en självklarhet för alla? Hur kan det vara på nåt annat sätt?

Utmaningarna är gigantiska när det gäller att skapa ett församlingsliv som möter såväl den enskilda människan som allt det som sker i vår tid. Och att skapa förtroende är en ständigt pågående process.

Men – detta är ingen beklagansvärd situation! Tvärtom! Samtidigt kan den vara utmanande, svår och besvärlig. Dock, i allt detta, ”Immanuel – Gud med oss”!

Dagens ledarskribent Elisabeth Sandlund svarar: Knäckfrågans svar kan inte döljas i vackra ord

Det positiva med svaret från Immanuelskyrkans ledning är att Greger Hjelm och Claes-Göran Ydrefors tar bladet från munnen och är tydliga med vad den öppenhet församlingen står för gäller. Det handlar om hbtq-frågan, där endast den som företräder den hållning som församlingsledningen slagit fast är den rätta kan vara förtroendevald, ideell ledare eller anställd.

Det negativa med svaret är att Hjelm och Ydrefors inte berör det som varit utgångspunkten för Dagens artiklar på nyhets- och ledarplats – att det pågår en långvarig och uppslitande konflikt i församlingen – utan nöjer sig med att i förbigående nämna att gränsen för öppenheten “kan leda till konflikter”.

Jag är den första att beklaga att hbtq-frågan håller på att slita isär svensk kristenhet. Den situation som Immanuelskyrkan befinner sig i har andra församlingar redan fått smaka på. Ännu fler kommer att drabbas. I det läget ligger ett stort ansvar på dem som är övertygade om att de har framtiden på sin sida, de som enligt Hjelm och Ydrefors har läst Bibeln med “mera bakgrundskunskap än våra föregångare” och därefter dragit “nya slutsatser”.

Hur de människor hanteras som håller fast vid den klassiska tolkningen av bibeltexterna – och som kan luta sig mot den övervägande delen av den världsvida kyrkan – är en knäckfråga vars svar inte kan döljas i termer som “öppenhet”, “inkludering” och “mångfald”.


Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig