Debatt

Skapa vackra genomtänkta kyrkorum i stället för själlösa lagerlokaler

Slutreplik. Konst kan vara fröet som får människor att påbörja sökandet efter Gud. Konsten är ett fantastiskt språk som fungerar där inte de vanliga språken räcker till, skriver Janeric Johansson.

Jag vill tacka Karin Hedberg, Daniel Alm och Lars-Bertil Florén för att de tagit sig tid att reflektera över mitt debattinlägg om avsaknaden av konst inom frikyrkan. Alm lyfter i sin replik fram en del intressanta aspekter, men visar i mitt tycke samtidigt en skrämmande oförståelse för vad det innebär att vara konstnär och uppleva sig ledd av Gud i sitt konstnärliga arbete.

Frikyrkan har generellt haft en ganska låst tradition på detta område, men jag börjar skönja en ljusning och vilja till förändring. Det finns mycket kreativitet i dagens församlingar, men jag hoppas att även bildkonsten ska få en naturlig plats i gudstjänsten.

Många konstnärer har lämnat både tro och kyrka när de upplevt att deras kreativitet har kvävts och att det inte funnits någon plats för dem. Men borde inte Guds eget exempel kunna hjälpa oss att hitta vägen vidare? Jag vill återvända till exemplet om “Bezalel” från 2 Mos 31 som jag nämnde i mitt första inlägg. Han är den förste namngivne person i Bibeln som det står att Gud uppfyllde med sin Ande, och han var, hör och häpna, konstnär. Gud hade gett honom speciella konstnärliga gåvor för att utsmycka förbundsarken. Om detta var viktigt för Gud, varför inte inom frikyrkan?

Det är dags att öppna för att använda alla möjliga språk och uttryck i Guds hus.

—  Janeric Johansson

Alm skriver att man inom pingsttraditionen haft en avoghet mot att avbilda gudomen eller helgon. Detta kan jag bejaka. Själv har jag arbetat i 54 år på heltid som konstnär men aldrig målat en enda bild av Jesus. Men konst är så mycket mer än så.

Med mina målningar har jag fått beröra ett antal människor över hela världen, och i många fall har min konst fått vara fröet som gjort att människor påbörjat sin väg i sökandet efter Gud. Konsten är ett fantastiskt språk som fungerar där inte de vanliga språken räcker till.

Jesus gav oftast inga enkla raka svar på människors frågor utan bemötte dem i stället med motfrågor som gjorde folket ännu mer konfunderade. Varför gjorde han det? Jo, han satte i gång en process som inte lämnade deras tänkande utan kunde fortsätta arbeta efter att predikan var slut. På samma sätt är det med konsten. Den ger inga enkla svar, utan manar till att gå djupare.

Jag upplever att frikyrkan varit så rädd för att budskapet inte ska vara tydligt nog att man hemfallit åt propaganda och blivit övertydliga i stället. Man närmast skriver folk på näsan genom Jesusnamnet i stora bokstäver i fonden, i stället för att skapa ett rum för andakt och eftertanke.

oljemålning med temat "Inte 7 utan 70x7"

Alm skriver också i sin replik: “Det är kyrkans uppgift att på så många sätt som möjligt måla Kristus för en värld som i alltför stor utsträckning saknar skönhet.”

Om Alm tror på det han skriver, varför inte verka för att hans eget rörelse får mer av den skönhet som ett väl genomtänkt kyrkorum kan ge i stället för att uppmuntra byggandet av själlösa lagerlokaler. Släpp fram konstnärerna i era led och låta dem få blomma ut!

Jag har fått många positiva kommentarer efter min debattartikel om konstens frånvaro i frikyrkan. Men att därefter gå vidare och våga se att man i olika traditioner byggt upp tankebyggnader som blivit till sanningar och borde brytas, verkar vara svårare.

Varför inte försöka se från ett nytt perspektiv, att vi nog resonerat fel och måste låta skönheten och kreativiteten få ta plats? Se att Gud gett speciella gåvor som måste användas.

När jag var ung konstnär i slutet av 1960-talet hörde jag Lewi Pethrus predika på Nyhem om att “den helige Ande skulle utgjutas över alla folk, även katoliker.” Efteråt såg jag en grupp pastorer livligt diskutera utanför tältet och hörde dem säga ungefär: “Nu har han allt snurrat till det, gubben. Det är ju tvärtemot vad pingströrelsen förkunnat i alla år.”

Men Pethrus hade fått en ny insikt och vågade vara öppen för att Gud kunde verka på ett mycket bredare plan än han tidigare trott. Finns denna öppenhet i dag? Det är dags att öppna för att använda alla möjliga språk och uttryck i Guds hus, även konsten som man inte gett någon plats tidigare.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig