Debatt

Genom avel har vi förvandlat djungelhönan Gud skapade till ett monster

Om man inte vill stödja det moderna djurplågeriet är det fullt möjligt att säga nej genom sina handlingar, skriver Martin Smedjeback

Slakteriblockaden den 30 maj.

Den 30 maj var jag och 15 andra med på en blockad av Kronfågels slakteri utanför Katrineholm. När djurtransporter skulle köra in satte vi oss i vägen. Efter en dryg timme lyfte poliser bort oss från vägen. I livesändningen på Facebook, som i skrivande stund har 142 000 visningar och drygt 3 000 kommentarer, undrar folk varför vi slösar på samhällets resurser genom att polis behöver tillkallas. Varför ska vi störa chaufförer som bara utför sitt jobb? Om vi vill påverka kan vi ju göra det under mer ordnade former.

Denna typ av kritik får mig att tänka på det som Martin Luther King och den medborgarrättsrörelse som han tillhörde fick höra vid deras kampanj 1963 mot den rasistiska lagstiftningen i Birmingham, Alabama. Där hade aktivisterna utfört sit-ins och demonstrationer. Som en respons till detta skrev några vita präster ett debattinlägg där de tyckte att det var “oklokt och en illa vald tidpunkt” att demonstrera. De lade till att den typen av aktioner bara leder till hat och våld. I stället skulle det vara bättre att förhandla.

När King satt inlåst på polisstationen läste han artikeln. På små pappersbitar lyckades han skriva ett svar som blev känt som Letter from Birmingham Jail. Här skriver han: “Ni har rätt att efterfråga förhandling. Det är faktiskt själva poängen med direktaktion. Ickevåldslig direktaktion har som syfte att skapa en sådan kris att ett samhälle som konstant har vägrat att förhandla tvingas att lyfta frågan.”

Nästan samtliga kycklingar i Sverige är inlåsta dygnet runt under hela sina liv.

—  Martin Smedjeback

Kronfågel har inte visat sig intresserade av dialog med oss. Inte heller politiker eller en majoritet av samhällets medborgare är villiga att ifrågasätta det massiva dödandet av djur, eller ens hur de behandlas medan de lever. Vi har ett samhälle som tittar bort från våldet i tyst medgivande.

Det är i ett sånt läge som direktaktion behövs för att vi ska tvingas att se vad vi gör mot djuren. Det vi gör är att vi med Kings ord “dramatiserar” konflikten, vi lyfter upp den till ytan så att djurindustrins exploatering av djuren och det dödande som göms inne i slakteriet reflekteras på utsidan, åtminstone i någon timme.

Martin Luther King visade inget intresse för djurens rättigheter under sin livstid. Men om han levt i dag är jag ganska övertygad om att han hade äcklats av vad vi utsätter kycklingarna för i den moderna svenska djurindustrin. King hade kanske skrivit att genom extrem avel har vi människor förvandlat den djungelhöna Gud skapade till Frankensteins monster.

Kycklingar har avlats fram för att växa i turbofart vilket gör det svårt för ben, hjärta och lungor att hänga med när den lilla kroppen växer med 50 gram varje dag. Det gör att de ofta har ont. Nästan samtliga kycklingar i Sverige är inlåsta dygnet runt under hela sina liv. De lever mycket trångt med som flest 25 kycklingar per kvadratmeter.

När historiskt viktiga och uppskattade personer blir ihågkomna är det vanligt att vi polerar bilden av dem. Vi skrapar bort det jobbiga och konfliktskapande så att det blir någon som alla kan enas kring. Detta har definitivt hänt med vår bild av Martin Luther King. Det är lätt att glömma hur hatad han var av många.

Dåvarande chefen för FBI, J. Edgar Hoover, kallade honom en landsfiende. Detsamma kan sägas om Jesus, som skapade mycket kontroverser genom sina nya idéer och kontroversiella metoder som till exempel tempelrensningen. Det jag inspireras av hos både King och Jesus är hur viktigt det är att stå upp för alla förtryckta genom ickevåldsliga metoder, även då det skaver och retar upp vissa.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig