Finns splittring mellan kristna uteblir andligt genombrott

Arne Olsson berör i sin artikel Är väckelsekampanjer ett problem eller en gåva något som är oerhört grundläggande för det vi kallar “kampanjevangelisation”, men också för allt arbete i Guds rike: enhet.

Sedan 1996 har vi, inom de organisationer jag jobbat och predikat för, haft hundratals kampanjer – främst i tredje världen. Men principen om kärlek och enhet är andlig och gäller överallt. De gånger under, tecken och mirakler inte alls skett eller när folket uteblivit, har det alltid berott på någon form av splittring mellan kyrkor och pastorer. Ofta konkurrens, avundsjuka eller långvariga konflikter. Därför är en av de första frågorna vi ställer i dag innan vi ger klartecken: Ingår alla pastorer och kyrkor i den stad eller stadsdel kampanjen ska hållas i nätverket?

Även om vi bett, annonseringen varit utmärkt och allt gjorts enligt boken skapar splittring något mer än bara konflikt mellan människor. Den påverkar den helige Andes verk, som är den avgörande faktorn för om det blir en vanlig motivationskonferens eller om det blir ett tillfälle då Jesus likt en magnet drar människor till sig. Om det finns splittring har vi ofta, nästan direkt på flygplatsen, känt att något inte stämmer. Känslan av kristna i konflikt med varandra är speciell, man lär sig känna igen den.

Hade jag fått leva om mitt eget liv är det på den här punkten jag skulle gjort den första och största justeringen.

—  Tommy Lilja

Detta gäller för arbetet i den lokala församlingen med. Jag har tyvärr inte alltid haft insikt om hur avgörande “den kärlek som inte söker sitt eget”, som Paulus skriver, är. Den är oerhört attraktiv. Kärleken är grunden. Varje dag måste vi ställa oss frågan: Är “den kärlek som inte söker sitt eget” grunden för det jag gör?

Hade jag fått leva om mitt eget liv är det på den här punkten jag skulle gjort den första och största justeringen.

Om vi fått medverka till en stadskonferens i Sverige hade enheten mellan kyrkorna varit avgörande. Sedan behöver man anpassa konferensens upplägg till den kultur vi är i. I några länder är häxdoktorer och allt som hör därtill en naturlig del av tillvaron och något man kan adressera. I Sverige är sekulariseringen något man måste förhålla sig till. Här brottas vi med utmattning, stress och hur vi ska få tiden att räcka till. Vi vill bli sedda, men ingen ser oss. Men “den kärlek som inte söker sitt eget” är något alla längtar efter.

Om alla kyrkor går samman och vi utber oss vishet om hur vi kan ge Jesus till svensken år 2022 så att besökaren förstår vad vi talar om, skulle vi kunna göra riktigt stora konferenser i Sverige. Här har Sebastian Stakset landat rätt, hos flera grupper. Men hur når vi dem som inte vet att det finns “gangsterrap”? Svaret är delvis att “alla kyrkor på en ort” kommer samman. Att vi bjuder in artister som drar folk samtidigt som vi är tydliga med att det är en kristen konferens.

Det finns en sak vi behöver vara överens om och det är att vägen till Gud går genom Jesus. Och han har gett oss en befallning: Att älska varandra.