Debatt

När ett system ska reformeras behöver saker ändras

Replik. Regeringen vill att mindre av biståndsbudgeten ska spenderas i Sverige och mer på plats i utvecklingsländerna. Därför behöver nu civilsamhället i högre grad själva stå för sådan information till allmänheten, skriver Gudrun Brunegård och Magnus Berntsson, KD.

Ska jag taga vara på min broder?

Den frågan har följt mänskligheten sedan tidernas begynnelse. Vårt svar är ett klart och entydigt Ja!

Behoven runt om i vår värld är enorma. PMU, som på debatt i Dagen riktade frågor till regeringen om biståndet, och andra aktörer inom bistånds- och utvecklingssamarbetet spelar en avgörande roll för tusentals människor runt om i vår värld. PMU finns på plats i Turkiet och bistår jordbävningsdrabbade, i DR Kongo och ger vård till våldsutsatta kvinnor, i Tanzania med sjukvård till fattiga och så vidare. De och deras partner är viktiga röster i samhällen där människor lever i utsatthet.

Vi kristdemokrater känner väl till och har stor respekt för den genomslagskraft det innebär när kyrkliga ledare som doktor Mukwege, som ju också är pastor i den kongolesiska pingströrelsen, undervisar om kvinnans värde och rättigheter i samhället. Det är en förändringskraft som man i det sekulariserade Sverige bortsett ifrån, men som behöver tas bättre tillvara.

Sedan i oktober 2022 sitter Kristdemokraterna i regeringen. De fyra partier som utgör regeringsunderlag kom i anslutning till Tidöavtalet överens om en inriktning för biståndet. Av dokumentet Bana för Bistånd framgår att biståndet ska reformeras och andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället ska öka. Det arbetet har just inletts. Vi kristdemokrater kommer att bevaka det noga.

I en värld fylld av kriser, krig och väpnade konflikter är prioriteringar nödvändiga. Detta för att biståndet ska vara effektivt, ändamålsenligt och fortsatt generöst. En ännu större andel av biståndet ska nå fram till behövande utan att försvinna i byråkrati eller korruption. Oberoende utvärderingar från exempelvis OECD har påtalat att svenskt bistånd under årens lopp spritts ut på allt fler fokusområden, programländer och aktörer, vilket minskat effektiviteten och försvårat uppföljningen.

Andelen bistånd som kanaliseras via civilsamhället ska öka. Det arbetet har just inletts. Vi kristdemokrater kommer att bevaka det noga.

—  Gudrun Brunegård och Magnus Berntsson, KD

Den del av statsbudgeten som regeringen har anslagit till internationellt bistånd är fortsatt hög, 0,88 procent av Sveriges bruttonationalinkomst. Sett till procentandel av BNI ger bara Luxemburg större andel till bistånd än Sverige.

Kristdemokraterna förhandlade med de andra partierna i regeringsunderlaget för en fortsatt hög nivå. Sverige ska fortsatt vara ett av världens ledande länder inom internationellt bistånd. Biståndet fryses nu på nivån 56 miljarder kronor för 2023, 2024 och 2025, en betydande summa som kommer att göra stor skillnad för fattiga runtom i världen. Kristdemokraternas mål är att återgå till enprocentsnivån.

Vi kristdemokrater har även genomdrivit att ett tak på åtta procent införs för hur stora avräkningar som får göras från biståndet för kostnader för flyktingmottagande i Sverige. Våren 2022 drog den socialdemokratiska regeringen utan förvarning in 17 procent av biståndet till avräkningar för mottagandet av ukrainska flyktingar. Med ett tak på åtta procent blir det alltså mer pengar till bistånd i år än 2022.

Flera röster har höjts från civilsamhället angående processen så här långt. Deras synpunkter har stor betydelse. Vi kristdemokrater kommer att driva på för att processen framöver ska bli bra, med grundliga utredningar och en god dialog med civilsamhället som grund för kommande förändringar.

PMU och andra biståndsaktörer har reagerat över minskningen av det så kallade info- och kommunikationsstödet. Vi har stor förståelse för vikten av att kunna visa givarna vad som åstadkommits för att motverka hunger och fattigdom samt hur arbetet bidragit till utveckling i länder där staten många gånger inte tar sitt ansvar.

Som sakupplysning har informationsstödet gått från 5,3 miljoner 2011–2012 till 155 miljoner 2022. Regeringen vill att mindre av biståndsbudgeten ska spenderas i Sverige och mer på plats i utvecklingsländerna. Därför behöver nu civilsamhället i högre grad själva stå för sådan information till allmänheten.

Många biståndsorganisationer har goda kanaler för att visa upp det viktiga arbete som utförs. Vi vill uppmuntra dem att använda sina folkrörelsenätverk för att nå ut med information om det goda arbete de utför, inte minst vid gudstjänster och konferenser.

Vi kristdemokrater är måna om att PMU:s och övriga civilsamhällets viktiga arbete ska fortsätta runt om i vår värld. Det kommer att finnas goda möjligheter för ökat samarbete mellan regeringen och aktörer från civilsamhället framgent.

När ett system ska reformeras behöver saker ändras. Det är viktigt att berörda parter får beskriva konsekvenserna av förändringar. Kristdemokraterna har lyft vikten av organisationer som PMU och den betydelse och avgörande roll deras arbete har i människors liv.

Vi kommer också verka för att de och andra civilsamhällesorganisationer ska få fortsatta och förbättrade möjligheter till detta.

Fler artiklar för dig

Mer i samma ämne

Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar