KD bör aldrig ingå i en regering med SD

KDS valsamverkan med Centern ledde den svenska kristdemokratin in i politikens finrum. Alf Svensson blev 1985 partiets förste riksdagsledamot. 1998 nådde Kristdemokraterna sin högsta notering i ett riksdagsval, 11,77 procent, under parollen: ”Ge oss makt att skapa ett samhälle där ingen är för svag för att höras”.

2022 blev väljarnas stöd det näst lägsta sedan 1994. Partiets blygsamma 5,3 procent för ett år sedan är enligt opinionsundersökningarna nu kapat med ytterligare en tredjedel. Ett snitt på 3,1 procent i väljarstöd skulle innebära ett utträde ur riksdagen 40 år efter inträdet. Oron inom rörelsen är legitim även om traditionen att överträffa förväntningarna är en del av den kristdemokratiska partikulturen.

Det är intressant att diskutera såväl vad som tagit partiet till denna utsatta position, som att fundera kring möjliga lösningar på problemen. En välkänd kritik mot partiet är den om partiets förflyttning högerut sedan Decemberöverenskommelsen (DÖ) revs upp 2015, endast ett år efter att den slutits.

Syftet med DÖ var att stänga ut Sverigedemokraterna från inflytande, en uppgörelse som stöttades av den dåvarande Alliansen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. I skrivande stund är dock Sverigedemokraterna en sammanhållande kraft för den borgerliga regeringen. Det är tack vare SD:s stöd, på SD:s nåder, som Ulf Kristersson fått tillträda och bryta åtta år av socialdemokratiskt styre.

Ett hårdare och mer slutet samhälle där grupp ställs mot grupp och där polariseringen ökar - det är inte målet med kristdemokratisk politik.

—  Nedžad Deumić och Maria Marić

Sara Skyttedal avslöjade 2016, i en intervju med Dagens Nyheter, att det var hon som låg bakom upproret. Enligt henne skulle partiets tydliga sväng högerut, mot att bli ett ”äkta” högerparti, leda KD från 4-procentsspärren mot nya höjder. SD:s väljarstöd har sedan dess gått från 12 procent (2014) till 20 procent (2022). Om ambitionen var att få SD att växa, då har man utan tvekan lyckats.

Men frågan är om KD inte borde pröva en ny strategi och försöka hitta tillbaka till rötterna. För visst hamnar rötterna i skuggan, under förhandlingsborden, när KD ska komma överens med SD som är fyra gånger större. Det är inte alldeles irrelevant i sammanhanget, trots att det är KD som har ministerposter och inte SD.

Så är läget nu. Men saker förändras. Nyligen träffades KD, L och M – tillsammans med SD – i Sveriges riksdag för ett gruppmöte. Det första någonsin och ett möte som i sociala medier kallades historiskt av ingen mindre än KD:s gruppledare i riksdagen. Med den utvecklingskurvan finns det egentligen inget som i dagsläget pekar på att SD inte är en jämbördig del av ett regeringsförslag inför valet 2026. Något som ytterligare riskerar kristdemokratiskt inflytande över sakpolitiken i Sveriges riksdag.

[ Steven Crosson: Det blåser upp till storm i KD ]

Med mer SD-inflytande riskerar mindre plats ges åt familjepolitik och vårdpolitik till förmån för invandrings- och assimileringspolitik. KD behöver därför ta ställning kring denna risk, redan nu.

Vi menar att KD:s politik bör ta sin utgångspunkt i förvaltarskap för framtiden, medmänsklighet och förståelse för människans ofullkomlighet. Detta bör prägla den strategiska inriktningen för partiet under mandatperioden och inför valet 2026. Nationalistiska idéer utgör ett hot mot de kristdemokratiska principerna och riskerar att placera partiet utanför riksdagen.

Den kristdemokratiska rörelsen behöver idka självkritik mot de senaste årens närmande till SD. De aktiva medlemmarna behöver fråga sig om strategin varit rätt eller om den behöver bytas ut. En bärande faktor för en hållbar samhällsförändring över tid är att det finns en värdegemenskap. Den gemenskapen kan inte endast bygga på att man delar problemformulering med andra, den behöver också handla om att lösningarna är gemensamma.

[ Frida Park: Råder det fullskaligt krig i Kristdemokraterna? ]

Ett hårdare och mer slutet samhälle där grupp ställs mot grupp och där polariseringen ökar – det är inte målet med kristdemokratisk politik. Ett samhälle som bygger på integration av dem som finns utanför och solidaritet med dem som är utsatta – det är en melodi som många förknippar med det kristdemokratiska budskapet.

Därför har vi föreslagit ett stopp för en fortsatt negativ utveckling av partiets politik. På rikstinget i Helsingborg i november kommer vi därför att föreslå en ideologisk försäkring: mot att KD ska ingå i en regering med partier vars ideologi bygger på nationalism.

Det är dags för KD att ta hjälp av historiens vingslag nu – för att nå nya höjder i framtiden. Högersvängen håller uppenbarligen inte i längden. Om inte målet är att SD ska bli ännu större – på bekostnad av KD.