För ett par veckor sedan förhörde jag min elvaåring inför ett prov i historia. Det handlade om svenskt 1500-tal och kung Gustav Vasa, och om de omvälvande händelser som sammanföll med hans regeringstid – som brytningen med Katolska kyrkan och införandet av protestantismen i Sverige. Samhället gick igenom genomgripande förändringar på kort tid, förändringar som påverkade svenskarnas liv på ett oerhört påtagligt sätt.
Och mina tankar vandrade iväg: Vad tyckte folket? Var de för eller emot att gudstjänstspråket ändrades från latin till svenska? Vad tyckte prästerna om att få Bibeln översatt till svenska? Att kungen la beslag på kyrksilver och att helgonbilder rensades ut?
Som debattredaktör på Sveriges största kristna dagstidning var det omöjligt att låta bli att fundera över vilka debatter som skulle rasat på ”mina sidor” om allt det där som hände då hade hänt nu. Oj, vad åsikterna skulle gått isär! Mejlkorgen hade svämmat över av insändare. Garanterat hade både heta känslor och starka formuleringar satts på pränt.
Oj, vad åsikterna skulle gått isär! Mejlkorgen hade svämmat över av insändare.
— Eva Skog, debattredaktör
Men hur vanligt folk då kände står inte tryckt i någon dagstidning för oss att ta del av i dag – varken pressfrihet, religionsfrihet eller dagstidningar fanns på den tiden. Protester förekom nog, och med all säkerhet fanns starka åsikter och känslor, men kungens ord blev lag. Och vi kan konstatera: Den stora frihet vi i det här landet och den här tiden har att fritt uttrycka våra åsikter ska vi vara tacksamma för, och ta vara på.
Ja, ta vara på möjligheten som pressfrihet, yttrandefrihet och religionsfrihet ger dig. De är inga naturlagar, och är inte universella även om vi kan tycka att de borde vara det. Läs, tänk själv, tyck till, argumentera. Dagens debatt- och åsiktssidor är en väldigt bra plattform om man vill bilda opinion, protestera eller dela sina åsikter i frågor som faller inom ramen för Dagens bevakningsområde: skärningspunkten mellan tro och samhälle.
Och precis det är det många som har gjort under året som gått. Det har argumenterats för, emot och nyanser av dödshjälp, bistånd, korstågen och Israels krig mot Hamas, om kristet ledarskap, dekonstruktion, och betydelsen av bön, för att nämna bara några brännheta ämnen. Låt mig helt kort rekapitulera några andra.
Låg bibelkunskap riskerar få svenskar att framstå som intellektuella krymplingar, skrev historieprofessorn Dick Harrison i en artikel som lästes och delades flitigt på både Facebook och X. Apropå tidigare omnämnde 1500-talskung skrev Harrison att den bibelöversättning som tillkom på Gustav Vasas tid var ”det enskilt viktigaste elementet i de senaste 500 årens svenska språkutveckling”. Bibeln gjorde ett enormt kulturellt avtryck, och Harrison varnade för att om den uppväxande generationen inte får ta del av denna bildningstradition kommer befolkningen halka efter och ställas utanför ”en betydande del av det internationella samtalet”.
Inte bara folk i allmänhet läser mindre bibel i dag – det gäller även kristna. Och det blir ofta hett när Bibeln debatteras i Dagen. När en annan professor, Lena-Sofia Tiemeyer, uppmanade troende att läsa sin bibel eftersom ”Att ha en gedigen kunskap om vad som står i Bibeln kan först och främst hjälpa oss att stå emot irrläror”, var det många debattörer som hakade på.
”Bibeln är en självklar del av min tro”, replikerade kyrkoherden Hillevi Uddenfeldt men frågade sig hur vi egentligen ska förhålla oss till dessa skrifter, ”formulerade av människor med olika agendor och preferenser”. Vi tror på Gud, inte på Bibeln, slog hon fast och fick både medhåll och mothugg.
Men inte bara kristenhetens heliga skrift var uppe för diskussion. I samband med de uppmärksammade koranbränningarna, som under 2023 på ett tämligen otrevligt sätt satte Sverige på kartan för den muslimska världen, debatterades i en rad artiklar om vårt öppna, demokratiska samhälle måste tillåta – eller borde förbjuda – denna typ av yttrandefrihetsyttringar. Varför tillåta koranbränning när samma kritik kan yttras i debatter? skrev till exempel fred- och konfliktforskaren Vahagn Avedian.
Jacob Rudenstrand, biträdande generalsekreterare för Svenska evangeliska alliansen, hävdade däremot att ett förbud av flera skäl vore problematiskt. Bland annat vore ett förbud mot att bränna Koranen inte tillräckligt, menade han. ”Det finns nämligen gott om andra handlingar som provocerar fromma muslimer.”
Men får kristna häcklas? I kölvattnet av diskussionen om koranbränningar och Ebba Buschs uppmärksammade sommartal om att vända andra kinden till, frågade sig Livets ord-pastorn Joakim Lundqvist om ”Livets ord-töntar” får hånas men samma kränkningar mot andra är hatbrott? Tillämpas dubbla måttstockar? Ämnet kan vi säkert få anledning att återkomma till.
Under våren och sommaren pågick också en lång debatt sprungen ur reaktionerna på EFK:s rapport om samkönade relationer. Pastorn Stefan Swärd, som var först ut i den debatten, menade att man i EFK-rapporten försökte sätta sig på två stolar: Både hålla fast vid de klassiska idealen och hålla dörren öppen för den omvärdering i samlevnadssynen som skett i västvärlden de senaste 25 åren.
Replikerade gjorde bland annat medlemmarna i Immanuelskyrkan, Niclas Öjebrandt, Björn Cedersjö och Jonatan Arenius, som menade att det är viktigt att ”tolka och tillämpa trons innehåll in i varje ny tid” och tyckte att ”rapporten [ger] en relevans och öppnar upp för klargörande slutsatser”.
David Davage och Daniel Råsberg, som båda suttit med i arbetsgruppen, poängterade att rapporten inte var en partsinlaga i en polariserad debatt och önskade att den skulle användas som utgångspunkt vid samtal.
Som avslutning på året 2023 och inledning på 2024 erbjöd Dagen ledarna för Sveriges största kristna samfund att skriva var sin debattartikel där de riktade sig till landets kristna. Gud behöver återfå första platsen i våra hjärtan, skrev Svenska alliansmissionens Ulf Häggqvist. Vi måste tillåta Gud vara stor skrev Frälsningsarméns Bo Jeppsson.
EFK-ledarna Linalie Newman och Ingemar Forss skrev om stenen som kan fälla nutidens jättar och Katolska kyrkans kardinal Anders Arborelius om att vi behöver låta oss älskas, frälsas och förvandlas av Gud. Ytterligare några artiklar har ännu inte publicerats när detta skrivs, men håll utkik, och läs på Dagen debatt vad samfundens ledare bär i sina hjärtan.
Ett helt år av debatter som berört, engagerat, gett nya insikter och argument har nått sitt slut. Vad väntar oss under 2024? Gör du inte det redan, så gör det till en vana att följa debatten i Dagen – jag vågar lova att det under året kommer publiceras många artiklar som du bara inte vill missa!
