Så fri är Svenska kyrkan från staten egentligen

Svenska kyrkan föddes i och med reformationen i en salig blandning av teologi och politik. Det var kung Gustav Vasa, hand i hand med protestantiska teologer, som stöpte om Sverige på 1500-talet vilket också brukar räknas till den svenska nationalstatens födelse. Brytningen med den Katolska kyrkan gav oss också en luthersk statskyrka, där medlemskap i kyrkan var tätt förknippat med den svenska identiteten.

Läs mer År 2040 – så kan kyrkan se ut då

Kyrkans monopol utmanas

Det är först på 1800-talet som kyrkans monopol på andlighet började utmanas på allvar av den framväxande frikyrkorörelsen, och på sikt kom också debatten i gång om att separera statsmakt och kyrkan åt. Millennieskiftet blev själva skilsmässodatumet.

Men trots att Svenska kyrkan numera betraktas som en frikyrka är banden mellan stat och kyrka inte helt klippta. Tydligast manifesteras det genom ”Lagen om Svenska kyrkan”, en lagstiftning som klubbades igenom strax innan skilsmässan och som reglerar flera av kyrkans grundläggande fundament, som teologisk inriktning, uppbyggnad och uppgift.

Enligt lagen ska Svenska kyrkan vara ett evangelisk-lutherskt trossamfund som ska verka på tre nivåer, församling, stift och nationellt. Kyrkan ska också vara en öppen folkkyrka som ska vara demokratisk och ha rikstäckande verksamhet. Kyrkomötet ska vara Svenska kyrkans högsta beslutande organ.

Fortsatt slås det fast i lagen att Svenska kyrkans grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Den som tillhör kyrkan ska också betala kyrkoavgift.

Läs mer Lång väg för kyrkan att skiljas från staten

1999, sista kyrkomötet före skilsmässan. Ärkebiskop K G Hammar förbereder sig för kyrkomötets öppnande. 

Har en egen lag

Att Svenska kyrkan har en egen lag brukar då och då kritiseras, inte minst kan det bli en något märklig situation om kyrkans företrädare själva skulle vilja förändra något som står i lagen. Då kan Svenska kyrkan inte själv agera, utan det ligger på regeringen och riksdagens bord.

Övriga religiösa samfund har en helt annan lagstiftning, ”Lagen om stöd till trossamfund”, som inte alls är lika detaljerad.

Det finns ytterligare lagar som berör Svenska kyrkan, exempelvis att kungen ska tillhöra den evangelisk-lutherska läran samt lagar som tar hänsyn till kyrkan som en del av det svenska kulturarvet.

Läs mer Svenska kyrkans utveckling åren 1951–2000

2000, första kyrkomötet efter skilsmässan. Ärkebiskop K G Hammar och utbildningsminister Thomas Östros (S).

Staten och kyrkan är fortsatt tätt bundna till varandra när det gäller den gemensamma kulturhistorien, där Svenska kyrkan får statligt stöd via den kyrkoantikvariska ersättningen för att kunna bevara landets alla kyrkor, ett bidrag som då och då regleras av riksdagen. Enligt Lagen om Svenska kyrkan ska även kyrkans arkiv vara en del av det nationella kulturarvet.

Svenska kyrkan får också hjälp av Skatteverket att ta in kyrkoavgiften, något som också erbjuds andra trossamfund.

Partipolitiskt inflytande

Förutom att staten kontrollerar kyrkans ramverk finns det också kvar ett partipolitiskt inflytande över kyrkans mer löpande verksamhet. Flera partier har valt att lämna kyrkopolitiken, men S, C och SD finns fortfarande representerade. De är med och beslutar om Svenska kyrkans framtid i demokratisk konkurrens med partipolitiskt oberoende nomineringsgrupper.

Läs mer 20 år sedan Svenska kyrkan skildes från staten - nu behöver den ny självbild