Dokument

Så matchar partiernas åsikter med Svenska kyrkans utspel

Dagen låter partierna ta ställning till kyrkans politiska förslag • Grafik: Partierna som liknar kyrkans åsikter mest • Ärkebiskopen: “Vi måste ta kritik på allvar och vara varsamma i våra uttalanden.”

Svenska kyrkan ser inte sig själv som vänster. Men faktum är att när kyrkan ger sig in i politiska frågor matchar deras förslag bäst med partierna längst ute på vänsterkanten, enligt den undersökning som Dagen har gjort.
Är Svenska kyrkan vänster eller höger, sett till vilka politiska utspel de gjort på sistone?
Publicerad Senast uppdaterad

Svenska kyrkan ser inte sig själv som vänster. Men faktum är att när kyrkan ger sig in i politiska frågor matchar deras förslag bäst med partierna på vänsterkanten, enligt den undersökning som Dagen har gjort. De två partier som utan konkurrens svarar flest ja på kyrkans utspel är Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Var befinner sig Svenska kyrkan politiskt? Frågan brukar då och då aktualiseras, ofta med anklagelsen att kyrkan är vänstervriden. Det här väcker ofta känslor och kyrkans egna företrädare brukar slå ifrån sig anklagelserna med att de är en aktör som står bortom det partipolitiska. Man ser sig som en kristen röst som utifrån en teologisk förståelse ger sig in i samhällsdebatten.

Men diskussionen fick ny fart efter att SVT:s satirprogram ”Svenska nyheter” dundrade ut att Svenska kyrkan är vänster. De gjorde det genom att plocka ut några väl valda filmklipp som passade in i tesen.

SVT:s satirprogram ”Svenska nyheter” dundrade ut att Svenska kyrkan är vänster.
Komikern Messiah Hallberg i ”Svenska nyheter”.

V och MP matchar bäst

För att få ett mer gediget svar om var Svenska kyrkans mer politiska utspel landar har Dagen gått igenom de utspel och förslag som Svenska kyrkan lyft de senaste åren för att se vilka partier som de matchar bäst med.

Vi har sammanfattat kyrkans förslag i 20 olika påståenden som vi sedan skickat vidare till samtliga riksdagspartier. Det handlar om det senaste klimatuppropet om att behålla reduktionsplikten, till vaccinpass i kyrkan, konfessionella friskolor och flyktingamnesti för ensamkommande.

Utifrån en sådan genomgång är det möjligt att urskilja en politisk slagsida. Rent sakpolitiskt matchar Svenska kyrkans politiska önskemål utan tvekan bäst med Miljöpartiet och Vänsterpartiets agenda. Båda dessa partier höll med i 17 av de 20 påståenden som vi frågade om. Inga andra riksdagspartier var i närheten av att säga ja till så många av Svenska kyrkans krav på vilken politik som bör föras.

De åtta riksdagspartierna har fått ta ställning till 20 av Svenska kyrkans senaste politiska utspel. Så många av dem höll de med om.
De åtta riksdagspartierna har fått ta ställning till 20 av Svenska kyrkans senaste politiska utspel. Så många av dem höll de med om.

Den främsta anledningen till att de båda rödgröna partiernas siffror sköt i taket var att så många av utspelen från kyrkan handlar om migration, klimat och bistånd. Frågan om konfessionella friskolor stack dock ut, där är V och MP inte alls på samma sida som kyrkan. Sverigedemokraterna hamnar i botten av listan, då de enbart håller med om 2 av de 20 förslagen. I mitten finns de övriga partierna, från Liberalerna som svarar ja på 9 förslag, följt av C, S, M och KD som svarar ja på 8, 7, 6 respektive 5 av kyrkans utspel.

Ofta när frågan om en eventuell vänstervridning diskuteras brukar det kopplas ihop med Socialdemokraterna, inte minst för att de är en viktig aktör på kyrkomötet. Men S svarar alltså enbart ja på 7 av påståendena. Till stor del kan det förklaras med att partiet svängt i migrationsfrågan, men också att Svenska kyrkan opponerat sig mot den tidigare S-regeringen, exempelvis då de tillsammans med samerna stämde in i protesten mot en gruva i Gállok/Kallak.

(Tidningen Dagen)

Annika Borg: Kyrkan är exkluderande

Annika Borg är kyrkoherde vid Nordmarkens pastorat och har tidigare även utmärkt sig som en borgerlig debattör.

Är du förvånad att Svenska kyrkans olika utspel matchar bäst med MP och V:s politik?

– Inte ett dugg, utan det här är vad jag och andra med mig har analyserat och påpekat i åratal, säger Annika Borg.

Hon är också tydlig med att hon inte gillar att det har blivit så här.

– För det är inte så att kyrkan bara uppfattas som politisk, utan den är det. Rent faktiskt är det också så att Socialdemokraterna har ett enormt inflytande via kyrkomötet.

Annika Borg, skapare av facebookgruppen Mitt kors. Nominerad till tidningen Dagens utmärkelse Årets förebild 2016.
Annika Borg är kyrkoherde vid Nordmarkens pastorat och har tidigare även utmärkt sig som en borgerlig debattör.

Annika Borg menar att det här har fått som konsekvens att man exkluderar vissa människor och kyrkans politiska agenda skapar också svårigheter att nå ut med evangeliet.

– Jag tycker att kyrkan ska vara en annan arena än den politiska, vi har evighetsperspektivet och när det gäller dagspolitiska frågor måste vi formulera oss på ett sätt som inkluderar alla kyrkans medlemmar, säger hon.

Annika Borg summerar sitt resonemang med att de som går till Svenska kyrkan har en massa olika åsikter, men det som ändå är gemensamt för alla kristna är att man har sin nästa för ögonen.

– Men det är inte detsamma som att man måste ha en viss åsikt i en politisk fråga eller att man är mer kristen om man tycker på ett visst sätt. I kyrkan ryms en mångfald av åsikter och vid altarbordet, där är alla välkomna.

KG Hammar: Teologisk förklaring

Den tidigare ärkebiskopen KG Hammar har ett annat perspektiv när han får höra om resultatet av Dagens undersökning.

Är du förvånad?

– Nej, egentligen inte. Men det vill till att man förstår att Svenska kyrkan inte spanar in vad V och MP tycker, säger han.

Snarare handlar det om en teologisk förståelse om vad kristen tro är.

– Den är öppen för flyktingar och den vill värna skapelsen och urfolken, säger KG Hammar.

– Jag tycker att det vore mer skrämmande att tillhöra ett parti som upptäcker att man inte alls är i samklang med vad kyrkan tycker. Man kan vända det här mot sin egen tro: Är jag mer präglad av det parti som jag tillhör och dess ideologi än min kyrkliga tradition?

K.G. Hammar, tidigare ärkebiskop i Svenska kyrkan, deltog i klimatmarschen.
K.G. Hammar, tidigare ärkebiskop i Svenska kyrkan.

KG Hammar anser också att det är lite typiskt att debatten om höger och vänster enbart handlar om Svenska kyrkan. Han menar att de flesta kyrkor står för samma sak, även Katolska kyrkan och Equmeniakyrkan brinner för samma frågor utan att omvärlden försöker placera in dem i något politiskt fack.

– Det finns inga alternativ om man tillhör en kyrka än att värna de svaga, säger han.

– Om det nu blivit vänster är det mer en politikens kris än kyrkans kris.

KG Hammar betonar samtidigt att man inte behöver stå politiskt till vänster för att kämpa för de utsatta. Han exemplifierar själv med hur liberaler menar att marknadskrafterna kan vara med och utrota fattigdom.

– Då handlar det mer om metoder för att värna de utsatta, men nu verkar det mer handla mer om man inte ska bry sig alls om klimatet, de fattiga eller urfolken.

Fakta: Så här har vi gjort undersökningen

  • För att ta reda på vilka utspel Svenska kyrkan har gjort har vi primärt använt oss av kyrkans egen hemsida och deras nyhetsuppdatering. Vi har valt ut de förslag där kyrkan vill vara med och påverka i olika samhällsfrågor, primärt där de ställer krav på den förda politiken.
  • Som komplement har vi också tagit med beslut som tagits av kyrkomötet, samt om någon biskop valt att göra ett eget utspel som ingen i kyrkans ledning opponerat sig emot. Alla utspel har vi inte kunnat ta med, vi har sållat bort en hel del av de krav som ställts i frågor om migration, bistånd och miljö eftersom de återkommer så ofta. Även utspel som enbart belyser ett problem utan att komma med förslag på en åtgärd har tagits bort, exempelvis när det gäller att ge barn rätt till andlighet samt allmänna uppmaningar om att bekämpa hunger och fattigdom. Act Svenska kyrkan har också ställt flera krav på internationella aktörer som vi inte tagit med då beröringspunkterna är små med svensk inrikespolitik.
  • Det hela har sammanställts i 20 påståenden som vi skickat ut till riksdagspartierna. De politiska partierna har sedan fått avgöra om de instämmer genom att svara “ja”, “nej” eller “pass”.
  • Vissa partier har försökt nyansera sina svar genom att lämna en skriftlig kommentar, vilket i vissa fall tvingat Dagen att göra någon slags bedömning av vad de svarat. Av hänsyn till utrymme kan vi dock inte redogöra för alla dessa resonemang.

Ärkebiskop Modéus kritisk till undersökningen

När Dagen har gått igenom vad Svenska kyrkan själv har kommunicerat ut som nyheter på sin hemsida har vi fokuserat på de utspel där kyrkan vill påverka politiken, inte de mer inomkyrkliga nyheterna. Men ärkebiskop Martin Modéus väljer att ifrågasätta denna metod då han via mejl svarar på frågor om undersökningen.

Vad säger du om resultatet att Svenska kyrkans utspel matchar bäst med V och MP?

– Jag kommer att tänka på talesättet ´Som man ropar får man svar´. Tidningen Dagen har handplockat ett osorterat urval av kyrkomötesuttalanden, utspel och artiklar av olika skribenter och avsändare utspridda under en ganska lång period.

Martin Modéus
Ärkebiskop Martin Modéus.

Han menar att under samma tid har mängder av andra artiklar skrivits om ämnen som traditioner, kyrklig kulturhistoria, diakonala behov, gudstjänster och församlingsutveckling. Utöver det har många kyrkomötesbeslut fattats om psalmbok, dopundervisning och kulturarv.

– Hade Dagen valt andra artiklar eller ämnesområden att granska under samma period hade resultatet troligtvis blivit annorlunda, menar ärkebiskopen.

– Intressant är att av de frågor som Dagen valt handlar nästan 75 procent om migration, bistånd och klimat. Vad urvalet alltså möjligen visar är att det finns ett tydligt område som har med människans och skapelsens värde och värdighet att göra, som kyrkan yttrar sig i. Det är just där kyrkan ska tala.

Finns det en risk att människor som röstar på andra partier inte känner sig hemma i kyrkan, att den anses för politisk?

– Det här urvalet är inte mer sant än de många möten med bön, samtal, själavård, musik, dop, begravningar och gudstjänst som sker i församlingarna”, svarar Martin Modéus.

Viktigt att Svenska kyrkan inte smalnar av så att människor upplever att man behöver tycka lika. Vi är en folkkyrka.

Martin Modéus, ärkebiskop i Svenska kyrkan

Han fortsätter att Svenska kyrkan har 5,6 miljoner medlemmar, massor av bedjande och sökande människor, 18 000 förtroendevalda, 22 000 anställda och otaliga volontärer.

– Ser man över hela bredden växer en helt annan bild fram än politisering, menar ärkebiskopen.

– Det är dock viktigt att Svenska kyrkan inte smalnar av så att människor upplever att man behöver tycka lika. Vi är en folkkyrka, och det ska finnas rum för en bredd av åsikter inom samhällsfrågor. Vi måste ta kritik på allvar och ständigt vara varsamma och respektfulla i våra uttalanden.

Bred förankring

Martin Modéus förklarar också att många av de uttalanden Svenska kyrkan gjort har skett inom ramen för Sveriges kristna råd. Det ligger också i linje med Lutherska världsförbundet och överensstämmer i hög grad med uttalanden från påve Franciskus och den ortodoxe patriarken Bartolomeus.

– I detta ser vi tydliga tecken på att Svenska kyrkan står i en bred kristen ström som helt enkelt ser som sin uppgift att följa Jesus, säger Martin Modéus.

– Man kan vända på frågan också och fråga om vi vill ha en kyrka som inte säger ifrån när människans och skapelsens värde och värdighet hotas? Ganska få önskar det, tror jag.

Fakta: De 20 utspelen från Svenska kyrkan

  • “Stoppa krav på språktest för att få svenskt medborgarskap”

När den tidigare regeringen i mars 2021 föreslog att det ska ställas krav på kunskap i svenska för att få medborgarskap protesterade Svenska kyrkan till justitiedepartementet.

  • “Det ska vara fortsatt lagligt att tigga”

Biskop Fredrik Modéus skrev en debattartikel i Expressen med kritik mot Tidöavtalet där han bland annat kritiserade förslaget om att införa ett tiggeriförbud, oktober 2022.

  • “Behåll reduktionsplikten”

Flera svenskkyrkliga toppar är med i det ekumeniska klimatupprop som lanserades februari 2023 som kräver att mer miljövänliga drivmedel.

  • “Vi måste återställa enprocentsmålet i biståndet”

Svenska kyrkan har på gjort en rad utspel där de kritiserat att den nya regeringen slopar enprocentsmålet i bistånd, här hänvisar vi till när kyrkan var med och protesterade via en namninsamling, från september 2022.

  • “Vi behöver nedrustning och en dialog med icke-nukleära stater i Nato”

Hösten 2022 beslutade kyrkomötet att verka för en ekumenisk dialog för nedrustning, främst ska man sätta press på länder i Nato som inte har kärnvapen.

  • “Sverige bör tillåta konfessionella friskolor”

Tidigare ärkebiskopen Antje Jackelén har flera gånger lyft barns rätt till andlighet och då även försvarat rätten att få sätta sina barn i konfessionella friskolor, här framfört i en debattartikel i SvD juli 2022

  • “Staten bör stoppa planer på en gruva i Kallak”

Biskoparna Åsa Nyström och Antje Jackelén skrev ett öppet brev till regeringen i januari 2022 där de vädjade om att stoppa gruvplanerna i Gállok/Kallak strax utanför Jokkmokk.

  • “Höj ambitionen för att nå 1,5-procentsmålet för att bromsa klimatförändringarna”

Biskop Andreas Holmberg har flera gånger lyft klimatfrågan och inför FN:s klimatmöte Cop27 var han med och drev på för att 1,5-procentmålet ska hållas, här i november 2022.

  • “Flyktingmottagning i Sverige ska inte finansieras med pengar från biståndsbudgeten”

Biståndsorganisationen Act Svenska kyrkan var i mars 2022 med och protesterade mot att dåvarande regering använde pengar från biståndsbudgeten för att ta emot ukrainska flyktingar.

  • “Permanenta uppehållstillstånd bör vara huvudregeln i svensk migrationspolitik”

Svenska kyrkan yttrade sig i januari 2021 om den ändrade migrationslagstiftningen, bland annat kritiserade de att tillfälliga uppehållstillstånd skulle bli huvudregeln.

  • Ge amnesti till dem som fått stanna i Sverige tack vare gymnasielagen

Biskoparna Andreas Holmberg och Martin Modéus (numera ärkebiskop) skrev en debattartikel i Expressen augusti 2021 där de uppmanade regeringen att genomföra en flyktingamnesti för den här gruppen.

  • “Gör undantag i patentreglerna för att så många som möjligt i världen ska kunna få vaccin mot Covid-19″

Tillsammans med flera kyrkliga aktörer vädjade Act Svenska kyrkan i mars 2021 om ändrade patentregler.

  • “Staten bör se till att människor som inte kan utvisas får ökat ekonomiskt stöd”

Svenska kyrkan skrev en debattartikel i Svenska Dagbladet i mars 2021 tillsammans med flera andra organisationer.

  • “Det bör utredas om Israel gör sig skyldig till apartheid”

Beslutet om att försöka få till en utredning av brott mot folkrätten i Israel och Palestina på kyrkomötet i november 2021 fick stor uppmärksamhet, framför allt för att man använde ordet apartheid.

  • “Vaccinbevis bryter mot religionsfriheten och ska inte införas för kyrkobesökare”

I en debattartikel i Sydsvenskan i november 2021 protesterar Antje Jackelén i den då heta diskussionen om vaccinpass i kyrkan.

  • “Migrationsverket måste bli bättre på att hantera konvertiter som söker asyl”

Sveriges kristna råd möter träffade Migrationsverkets ledning i februari 2020 där SKR efteråt kommunicerade ut detta.

  • “Sverige bör ta emot ensamkommande barn och unga som fastnat i flyktingläger i Grekland”

Svenska kyrkans generalsekreterare Helén Ottosson Lovén skriver under ett öppet brev till migrationsministern i april 2020 där de menade att Sverige borde ta emot flyktingar som fastnat i Grekland.

  • “Sverige ska via diplomati vara med och påverka så att Israel inte annekterar palestinska områden”

I ett öppet brev som Act Svenska kyrkan skrivit under i juni 2020 vädjar de till politikerna att agera mot Israels annekteringsplaner.

  • “Skapa lagliga vägar för migranter in i EU”

Act Svenska kyrkan skriver direkt till migrationsministern i juli 2019 med uppmaning att skapa lagliga vägar in i EU för migranter.

  • “Böneutrop ska vara tillåtet från moskéer i Sverige”

Beslut fattat på kyrkomötet 2018.

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. (Jacob Zetterman)
Tidigare ärkebiskopen Antje Jackelén. (Fotograf Magnus Aronson)