Jubilar

Sålde segelbåten och blev vandrarhemsägare i Älvdalen

Marita Antblad: Vår högsta önskan är att folk ska komma till oss och möta Gud och varandra

En kvinna sitter på en trappa och ler.
För ett halvår sedan sålde Marita Antblad och maken Martin sin segelbåt och flyttade från Göteborgs skärgård till Älvdalen. De driver ett vandrarhem – och drömmer om att bygga en kristen gemenskap där människor kommer till tro på Jesus.
– Vi är nog lite äventyrliga och tror att Gud vill att vi ska vara här, säger Marita.

I fyra år arbetade paret Antblad som värdar på ett hotell i Netanya som drivs av Israels vänner. Marita beskriver det som en intensiv period i livet som gav mycket tillbaka. Efter flytten till Sverige bodde de under drygt två års tid i sin segelbåt.

– Vi levde ganska minimalistiskt och trivdes med det. Efter ett tag kände vi att vi ville göra något gemensamt igen, och bad Gud att leda oss, berättar Marita när Dagen når henne i Göteborg där de bland annat firat sin äldste sons giftermål.

Ledda av Gud

Sedan några månader har de bytt livet på en segelbåt nära storstaden mot en tillvaro ute på landet i norra Dalarna. Makarna har köpt ett vandrarhem i Åsen, en liten ort i Älvdalen, och de är förvissade om att Gud har lett dem dit.

– Det är mycket som gör att vi upplever att vi ska vara i Älvdalen. Till exempel att vi fick vår segelbåt såld på bara fem dagar mitt i vintern. Det hade vi aldrig räknat med, berättar hon.

Marita är socionom och arbetar 80 procent som socialsekreterare för barn och unga i kommunen medan Martin jobbar i skogen två dagar i veckan. Resten av tiden lägger de på vandrarhemmet som har 12 rum och 50 bäddar.

– Vandrarhemmet är något av ett nav på orten. Det byggdes på 1950-talet som en skola, höll på att förfalla men renoverades för några år sedan.

Ser stora möjligheter

Anläggningen rymmer även ett gym, idrottshall, bastu, uppvärmd pool och en hockeyrink på vintern. Deras vision är att det ska vara en plats dit människor kommer för att vila och hämta kraft till ande, själ och kropp.

– Vår högsta önskan är att folk ska komma till oss och möta varandra och Gud. Vi ber att Gud ska verka och göra människor hela, säger Marita och ber om ursäkt för att hon snyftar och blir rörd till tårar när hon pratar om detta.

Hon beskriver sig själv som en social person, som gillar att umgås och träffa nya människor. En inställning som grundades under uppväxten i Kongo där hennes föräldrar var missionärer, och som utvecklats och förfinats under de år familjen bott utomlands i flera olika länder.

– Vi har personligen inte möjlighet att ta emot alla som bor på vandrarhemmet sju dagar i veckan 24 timmar om dygnet. Men vi finns ofta på plats. Att möta gästerna ser vi som ett mervärde, och vi satsar på detta.

– Jag är en nätverkare och som familj är vi vana vid att ha mycket folk i huset, förklarar Marita och konstaterar att de tre barnen är vuxna och utflugna.

En man och kvinna står vid en husvägg och ler.

Helt annat liv

Marita märker en stor skillnad mellan storstadslivet i Göteborg och det liv de valt i Älvdalen. Skogen, naturen och Österdalälvens brus bidrar till en helt annan tillvaro, som de verkligen uppskattar.

– Mentaliteten bland älvdalsborna liknar den inställning jag mötte hos kongoleserna när jag växte upp. Det är ett lägre tempo, inte alls lika stressigt. Folk har ofta tid att sitta ner, dricka en kopp kaffe och samtala en stund. Det är otroligt berikande.

Hur ser ert liv ut om fem år?

– Om fem år hoppas jag dels att vi har fått döpa några i Österdalälven och dels att vi är en kristen gemenskap som samlas till gudstjänster och delar varandras liv i vardagen. Det är verkligen en bön vi har att det ska bli så.

---

Fakta: Marita Antblad

  • Aktuell: Fyller 50 år den 22 juni.
  • Bor: Älvdalen i Dalarna.
  • Familj: Maken Martin, tre vuxna barn med familjer: Paulus, Moses och Rebecca.
  • Uppvuxen: I Kongo och Odensbacken.
  • Intressen: Umgås, träna, resa.
  • Bibelord: Matt 6:33 och Ords. 3:5-6.
  • Firar: “Ingen stor fest. Mina föräldrar och syskon kommer till oss.”
  • Önskar sig: Pengar till ett biljardbord på vandrarhemmet.

---

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig