Jubilar

Inger har varit Japanmissionär i 50 år

Inger Påhlsson, japanmisionär, jubilar
Som ung sa Inger Påhlsson att Gud fick göra vad han ville med hennes liv.
När hon flera år senare skjutsade en svensk Japanmissionär till olika församlingar stod det klart att hon skulle följa i fotspåren.
– De församlingar vi besökte är de som senare har understött mig, säger hon.

En japansk kvinna svarar i telefonen. Så verkar det i alla fall. När Dagens reporter lite trevande frågar efter Inger byter hon snabbt språk och fortsätter på klingande göteborgska.

– Jag har tappat en del svenska ord, eftersom jag varit i Japan så länge, säger Inger Påhlsson ursäktande.

Bekämpat mission

Men det ska gå alldeles utmärkt att intervjua henne på svenska, och det är en annorlunda livsberättelse vi möter. Inger Påhlsson har vigt sitt liv åt att sprida kristen tro i ett land som visserligen har religionsfrihet, men historiskt har bekämpat kristen mission och hållit sig till den traditionella buddhismen och shinto-religionen.

– Till vår kyrka kommer människor som inte tror att kristendomen angår dem, men när de kommer i nöd och svårigheter knackar de ändå på kyrkans dörr. Det är en stor del av vår verksamhet, att möta trasiga människor, som har trassliga familjeförhållanden och kraschade relationer, säger hon.

Att gå så långt som att konvertera till kristendomen är ett steg som få japaner vågar ta. Orsaken menar Inger ligger i den japanska traditionen av tillbedjan av förfäder.

– När någon dör blir man enligt buddhismen en gud, och då måste man tillbe den guden för att få ut så mycket som möjligt av det goda som fanns i den personen. Även unga människor har svårt att lämna detta tänkande, trots att de kanske egentligen inte tror på det.

Inger Påhlsson i traditionell japansk klädsel när det begav sig.

Tidigt missionsintresse

När hon som ung sa ja till kallelsen att flytta till Japan som missionär visste hon knappast vad som väntade. Som uppvuxen i Göteborgsförsamlingen Gilead (senare Connect church och Hillsong) väcktes missionsintresset tidigt.

– Den församlingen betydde enormt mycket för mig. De tog hand om oss barn och unga på ett föredömligt sätt, och vi hade speciella barnmöten dit de bjöd in barnevangelister. När frågan kom om jag ville tro på Jesus böjde jag knä och tog emot honom som min personliga frälsare. Då kände jag i mitt inre, att det inte bara är detta som händer, utan även något annat.

Det blev det första steget på det stora äventyr som har kommit att bli Inger Påhlssons liv. Tolv år senare hamnade hon i samma bil som en tidigare Japanmissionär, och då kom insikten att hon skulle följa i missionärens fotspår.

Läste japanska

Församlingen bekräftade hennes kallelse och hon började läsa japanska på universitetet, och vägen låg sedan öppen. Under årens lopp har en viktig del i missionen varit spridandet av kristen litteratur, bland annat med hjälp av en bokbuss som församlingarna i Sverige varit med och finansierat.

– Det finns väldigt mycket bra kristen litteratur i Japan. Och enligt lag är vi fria att sprida våra traktater och biblar, så den chansen har vi verkligen utnyttjat.

“Gud ger inte upp”

Och även om det varit svårt att nå fram med det kristna budskapet i Japan har hon i grunden aldrig tvivlat på beslutet att resa ut, den där dagen 1972.

– Det är klart att vi blivit besvikna, både en och två gånger. Ibland har jag känt att jag ville resa hem. Men det förunderliga är att när jag vänt mig till Gud har det stått klart att även om jag ger upp, så ger inte Gud upp. Han älskar Japan, och har mycket större tålamod och kärlek än vad vi har.

---

Fakta: Inger Påhlsson

  • Aktuell: Har varit Japanmissionär i 50 år, utsänd av pingströrelsen. Har fyllt 81 år.
  • Bor: I Minami-Alps i Yamanashi i mellersta Japan. I staden bor omkring 70 000 invånare.
  • Familj: Församlingen i Japan, syster i Kungälv.
  • Fritidsintressen: Gillar att läsa böcker och att röra sig i den japanska naturen.
  • Favoritbibelord: “Låt oss inte tröttna på att göra gott, för när tiden är inne får vi skörda om vi inte ger upp” (Galaterbrevet 6:9).

---

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar för dig