Vi har aldrig någonsin tidigare i Sveriges tusenåriga historia haft bättre förutsättningar att förstå Bibeln än nu.
— Öyvind Tholvsen
Under det gångna decenniet har jag i mina otaliga möten med församlingar haft olika uppdrag och fokus. Ett samtalsämne har lett till mer entusiasm och befriande känsla än andra. Det har varit när jag med utgångspunkt i den engelske teologen Stuart Murrays bok ”Post-Christendom: Church and Mission in a Strange New World” har målat de stora förändringar som västvärlden gått igenom.
Från år 350 till 1950 fanns den kristna tron i Europa mer eller mindre som en del av kejsarens, kungens eller statsmaktens styrning av sitt folk och sitt land. Under 1900-talet börjar en förändring som Murray beskriver på följande sätt:
Från centrum till marginalerna – där den kristna berättelsen och kyrkorna var centrala, mitt i byn, är de nu marginella i människors medvetande.
Från majoritet till minoritet – förut var en stor majoritet, för inte att säga alla, en del av kyrkan och firade gudstjänst regelbundet. Nu är vi en liten minoritet på några få procent som regelbundet firar gudstjänst, även om många fortsatt är medlemmar i kyrkorna i Sverige.
Från bosättare till pilgrimer – tidigare kände vi oss hemma i ett land som i väldigt hög utsträckning var format av den kristna berättelsen. Nu upplever vi oss som gäster och främlingar ibland i vårt eget land. Vi känner oss inte hemma i kulturen som förr.
Från privilegier till pluralism – kyrkan har haft många privilegier som försvunnit en efter en, även om några fortfarande finns kvar. I stället lever flera olika livsåskådningar sida vid sida.
Vi reagerar väldigt olika på detta. Många förfäras och manar till kamp för att återta det förlorade, andra resignerar. För egen del tycker jag det är en stor förmån att få vara församling just nu. Nyckeln är att ta in att kyrkan nu kommer in från ett helt annat håll än vad som varit fallet under hela den svenska kyrkohistorien. Det är befriande for oss.
Nyckeln är att dra linjen tillbaka till tiden före år 350 e.Kr. Kyrkans första århundraden var också en tid där hon fanns i marginalerna, som en liten minoritet i ett pluralistiskt samhälle där kristna upplevde sig mer som pilgrimer än som hemmahörande i det land de bodde i.
Jag påstår därför att vi aldrig någonsin tidigare i Sveriges tusenåriga historia med kristen tro har haft bättre förutsättningar att förstå Bibeln än i vår tid. Att vara en kristen i Sverige i dag har så mycket mer gemensamt med att vara kristen i Korint, Rom eller Jerusalem i det första århundradet. Det ger oss nya förutsättningar att leva oss in i och förstå bibeltexter i dag på ett sätt vi aldrig haft förut.