01 oktober 2020

En tidning på kristen grund



Krönikor

Linda Alexandersson: Att ha covid-19 är långt från att "få det överstökat"

Länge var det som att den här gruppen inte fanns.

Kan man bryta isoleringen om man efter många veckor fortfarande inte är symtomfri?

—   Linda Alexandersson

Att få covid-19 med lindriga till måttliga, men långvariga symtom, är lite som att ofrivilligt få huvudrollen i Franz Kafkas bok ”Processen”. Boken inleds med att Josef K vaknar upp en dag och anklagas för ett brott men utan att få veta vilket. I 2020 års version vaknar man i stället upp en dag och är sjuk men får inte veta i vilken sjukdom. Eftersom det drar en pandemi över världen som får människor att krokna med symtom som kan slå på allt från luftvägar till magen, hjärnan, nerverna, blodet och hjärtat är det ju inte så lätt att veta vad det är som gör en sjuk, och oavsett vad man insjuknat i stämmer symtomen antagligen in på covid-19 till viss grad.

Under den första lindrigare veckan kan det i många fall lika väl vara en förkylning. I andra veckan vet man att symtomen kan eskalera om man har covid-19, man vet bara inte när och till vilken nivå. Från vecka tre och framåt går många in i en fas av sjukdomen som kan pågå under veckor och månader. Till nyligen var detta relativt okänt och nämndes till för en vecka sedan inte alls på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Enligt en internationell rapport, som bygger på en enkät med patienter med covid-19 och som publicerades på nätet tidigare i maj, var 90 procent av dem som varit sjuka i mer än två veckor fortfarande inte friska i vecka sex.

Men länge var det ändå som att den här gruppen inte fanns. I Facebookgrupperna där långtidssjuka hemisolerade samlas för att hjälpa varandra vittnar många om hur de förutom att uthärda sjukdomens plågor också upplevt sig misstrodda av såväl vården som sin omgivning. Läkare förklarade att man inte hade covid-19, eftersom bilden inte stämde med Folkhälsomyndighetens tidigare information om att milda symtom går över snabbare. De få som testades fick ofta negativa testsvar eftersom de testades för sent. Anhöriga började undra om man höll på att bli knäpp eftersom man dagligen upplevde nya konstiga symtom, och kontaktade man vården fanns inte symtomen på deras checklistor. Arbetsgivare undrade om man inte snart skulle komma tillbaka till jobbet.

Processen pågår fortfarande och nu behövs även svar på andra oroande frågor: När är man med säkerhet smittfri? Kan man bryta isoleringen om man efter många veckor fortfarande inte är symtomfri? Är det fortfarande viruset som härjar i kroppen, eller beror långdragna symtom på till exempel nerv- och lungskador och är de i så fall bestående eller övergående? Varför upplever så många i den här gruppen att de är dimmiga i huvudet? Går viruset på hjärnan?

Minns ni hur en del av oss i början av denna pandemi tyckte att det var lika bra att bli smittad för att få det överstökat? Det verkar inte riktigt bli så för många av dem som insjuknat.

Linda Alexandersson

Linda Alexandersson medverkar regelbundet med gästkrönikor på Dagens ledarsida sedan sommaren 2014. Hon är pastor i Equmeniakyrkan i Arvika och författare till flera böcker.

Fler artiklar