28 januari 2021

En tidning på kristen grund



Krönikor

Jesus stormade in i lägenheten som en insatsstyrka

Sebastian Stakset om hur mötet med Gud förändrat hans liv

Häromkvällen satt jag och min älskade fru och drack te vid köksbordet. Plötsligt drabbades vi av en sån tacksamhet då vi insåg vad Herren räddat oss ifrån. Tårar av tacksamhet flödade ner längs våra kinder. Vi såg på varandra i djupt samförstånd. Tack Jesus. Minnen finns fortfarande kvar när jag spände fast kardborre-remmarna på den skottsäkra navyblå kevlarvästen av märket Swedish body armor. Hur jag fyllde magasinet med ammunitionen 7,62. Hur jag mantlade vapnet och lät Isabella komma ut en minut efter mig ur porten ifall någon fiende skulle stå och vänta på mig. Kokainpsykosens nattsvarta tillvaro.

Hur förvridna, smutsiga tankebyggnader höll mig fängslad i de mest destruktiva vanor. Det fanns ingen mat i kylen. Bara sprit. Skammen och skulden släpade mig fram genom mörkret. Många människor lever fortfarande så. Fängslade av fruktan. Men så kom det där mötet som förvandlade allt. Jesus stormade in i lägenheten som en insatsstyrka av kärlek. Trots att jag var en syndare, en våldsman, en knarkare och en samhällsbelastning så fick jag möta nåden. O, den underbara nåden. Det är Guds godhet som för oss till omvändelse. Inte Guds straff.

Jag hade redan mött straffen och fått domarna. De bet inte på mig. Hur straffar man en människa som redan straffar sig själv? Hur dömer man någon som redan dömt sig själv? Men den rena, oförtjänta kärleken förvandlade mig. Men det tog sin tid.

Så min reflektion är denna: Tänk om vi kunde vara en spegelbild av Jesu enorma nåd och kärlek i detta polariserade samhälle? Tänk om vi var kända för hur gränslöst vi älskade? Tänk om vi kunde möta alla människor i alla åsiktskorridorer med samma kärlek, respekt, tålamod, och självbehärskning som Gud mötte oss med? De gånger som kyrkan lyckas med detta, då lyser vi sannerligen som stjärnor i mörkret.

Trots att jag var en syndare, en våldsman, en knarkare och en samhällsbelastning så fick jag möta nåden.

—  Sebastian Stakset

Aposteln Paulus i Bibeln gick från att jaga kristna till att själv jagas. Från att hata till att själv bli hatad. Hur orkade han genomgå detta? Jo, för att han mötte den uppståndne där på vägen till Damaskus. Ett livsförvandlande möte med Gud. Det är vad kyrkan ska erbjuda alla människor. Alla.

En människa som ser sanningen om sitt egentliga syndiga tillstånd, men i det tillståndet samtidigt möter nåden som strömmar ut från Jesu hjärta – en sådan människa drabbas av en så stark tacksamhet att man helt enkelt längtar efter att göra det som är gott. Vi behöver inte offra fler moralpredikningar på självrättfärdighetens altare. Vi behöver mer kärlek och nåd. En människa som känner sig älskad och förlåten kommer själv att fyllas av barmhärtighet och nåd. Och det som är rätt kommer skrivas av Gud själv i hans hjärta. På så vis förvandlas världen.

Sebastian Stakset

Grundare av Heart of evangelism, skriver krönikor på Dagen kultur.

Fler artiklar från Krönikor