En ensam ödla är sig själv inte nog

Guiden sveper med armen över det dammiga landskapet och försöker måla upp i våra fantasier hur området en gång i tiden var en blomstrande handelsplats. Under den stekheta solen kisar vi över de öde vidderna. Det krävs en hel del inlevelse för att föreställa sig hur platsen kan ha sett ut. En gång i tiden sjöd det av liv här, förklarar guiden. Men inflödet av vatten började sina. Med det började successivt allt levande i och kring sjön att dö ut. I dag finns bara torr jord och stenhögar kvar. Detta är en skådeplats för livlöshet. Det var länge sedan något kunde leva här. En ödla har dock krupit upp ur sandhålan och ilar raskt vidare över det glänsande hårda gruset.