Stina Jonssons feelgood fyller hemmet med julvärme

Titel: En framtid och ett hopp

Författare: Stina Jonsson

Förlag: Semnos (108 sidor)

Genre: Roman

I Stina Jonssons senaste bok får vi möta Almida. Hon börjar bli till åren och även om hon helst inte vill erkänna det känner hon sig ensam. Först dog hennes närmsta väninna Dagny och nu har också hennes bror gått bort. Dessutom börjar åldern ta ut sin rätt på kroppen. Synen duger inte längre till att köra bil och det är knappt att hon orkar skotta. När hon dessutom snubblar och stukar foten är hon praktiskt taget oduglig. Situationen ter sig ganska hopplös, där hon sitter ensam i broderns hus – dit hon flyttat för att kunna sortera hans grejer – utan en människa hon känner i närheten. Nu krävs ett gudomligt ingripande för att få rätsida på allt. Eller en nedprejad brevlåda.

En framtid och ett hopp är den tredje av Jonssons böcker som utspelar sig på det idylliska Västerö. Böckerna är helt fristående från varandra, men flera av karaktärerna som dyker upp är bekanta för den som läst de tidigare. Precis som dem är den här boken ett prov på att Jonsson är välbekant med feelgood-genren och vet vilka komponenter som bidrar till en stämningsfull historia. Denna gång klädd i mysig juleskrud.

Boken är förhållandevis tunn, både till omfång och innehåll. Det senare är en trolig konsekvens av det förra. Inte för att det saknas uppslag till ett bredare innehåll, snarare tvärtom. Sidospåren är så många att man bara hinner få en liten skymt av dem, och aldrig ges möjligheten att gå på djupet. Handlingen hade vunnit på att några av dem valts ut och fokuserats lite mer på. Jag hade till exempel älskat att höra mer om Almidas äventyr med Dagny.

I övrigt vill jag påstå att En framtid och ett hopp är som Pettson får julbesök, fast för vuxna. Och jag är stormförtjust i den berättelsen! Det är sällskapande katter, stukade fötter och oplogade uppfarter. Inte minst finns det en strid ström av kärleksfulla grannar som alla på olika vis fyller hemmet med glädje, värme och julstämning.