Vem som helst kan vara journalist i dessa dagar. Eller? I alla fall rent tekniskt. Vid det här laget vet vi alla att internet och digitaliseringen har påverkat och omskapat medielandskapet. På gott och ont. Sociala medier har exploderat. Spännande samtal möjliggörs men varvas med en hel del hat och hot. Ögonkontakten och samtalet mellan människorna går via skärmen. Vi är i vår tid med om något alldeles nytt, men där vi samtidigt saknar koll på mycket av framtiden. En del oroas. Andra hänförs över nya världar.
När jag själv för snart 20 år sedan fick mitt första redaktörsjobb innebar arbetet något helt annat. Sedan dess har jag om vartannat älskat och förfasats över utvecklingen.
För bara några år sedan var många mediers affärer allt för beroende av klick för att attrahera annonsörer men så har pendeln svängt till förmån för den kvalitativa journalistiken som åter är huvudfokus.
Medier kan inte enbart gå i läsarnas ledband i stället för att själva nyskapa, opinionsbilda och inspirera.
— Felicia Ferreira
De flesta medier har numera glädjande nog läsarna som utgångspunkt i mycket. Så även tidningen Dagen. “Vilka frågor och ämnen är viktiga för våra läsare?” och “Våra läsare vill kanske inte alltid ha det vi vill ha?” resonerar vi ofta på redaktionen. Det är en bra hållning, men bara delvis.
Med nya kanaler har mediernas transparens ökat medan traditionella mediers makt på ett sätt minskat. Det är inte längre “gammelmedier” som sätter agendan för vad som är intressant. Men det andra diket är när medier enbart går i läsarnas ledband i stället för att själva nyskapa, opinionsbilda och inspirera.
I rädslan för sin publiks ibland nyckfulla lojalitet finns risken att redaktioner tappar bort sin integritet och sitt självständiga urval av opinionsbildning, nyheter och information. Det gäller nu för mediehusen att inte bara jaga efter vad som bedöms vara intressant på till exempel Twitter utan hela tiden värna den journalistik som adderar ett eller flera alternativa perspektiv i människors vardag. Som sätter in saker i ett sammanhang.
Den tidning som inte skriver om det läsarna är intresserade av överlever inte - men samtidigt finns ett journalistiskt uppdrag som handlar om att på ett kunnigt och ärligt sätt lyfta fram innehåll som de flesta inte kunnat hitta själv.
Jag är ödmjuk inför att under ett så dystert krisår som 2020 har Dagen stadigt ökat i antalet prenumeranter och engagerade läsare. Det är ett kvitto på att en nischad tidning, där det ideologiska mervärdet i vår kristna tro är en faktor, kan påverka och förändra. I dag delar jag papperstidningens ledarsida med Joel Halldorf som skriver sin sista text om bland annat att nå ut i mediebruset.
[ Läs mer | Joel Halldorf sätter punkt: Världen behöver vad kyrkan har att säga ]
Det fortsatta arbetet framåt ligger i att vi själva förstår vad som händer runt omkring oss och, som Joel Halldorf skriver, vad eviga sanningar betyder i vår tid.
