Livsstil
Kyrkans gemenskap – svaret på ensamhet?
I vår strävan efter att bli självständiga individer har vi blivit så ensamma att vi till slut dör utan att någon märker det. Kyrkorna kan bli individualismens motgift, bara vi vågar erkänna för varandra att vi har behov, menar församlingsutvecklare Per Westblom.
I filmen The Swedish theory of love får biopubliken veta att individualismen gjort svenskarna till världens ensammaste människor. Församlingen kan vara ett motgift mot detta menar församlingsutvecklare Per Westblom. Bilden är tagen efter gudstjänst i Korskyrkan, Karlstad.
Ida Thunberg
The Swedish Theory of love. Så heter dokumentären som under några veckor visats på svenska biografer och som väckt mycket uppmärksamhet. Trots titeln handlar den egentligen inte om kärlek. Jo, kanske trodde vi från början att vår strävan efter att vara oberoende av varandra och bara välja de relationer som vi känner för, skulle leda till mer kärlek. Men i stället har vi blivit ett litet land långt upp i norr, där individualismen varit oerhört effektiv, som en amerikansk forskare uttrycker det i filmen. "Varje människa ska behandlas som en självständig individ och inte som ett bihang till en försörjare" säger Olof Palme i ett klipp från sjuttiotalet. Sedan kastas vi in i nutid där man inte ens behöver en partner för att bli gravid. I filmen packar en kvinna upp fryst sperma som levereras i en låda till dörren. Våra räkningar betalas via autogiro, och den som inte har familj eller vänner, kan bli liggandes död i sin lägenhet under flera år utan att någon märker det. Allt känns så kliniskt och kallt att människor som kommer hit från andra länder tycker vi är konstiga:
