Det är full fart i Äppledalen vid Vätterns östra stränder norr om Huskvarna. Äpplen mognar och plockarna tar varsamt hand om frukten på Rudenstams fruktodlingar. Hela skörden är inte klar förrän i slutet av oktober.
Sedan fem år tillbaka har man också ett eget musteri, som utvecklat drycker som presenteras som kvalitetsviner.
– Vi vill visa att det finns andra alternativ till viner än cola. Det finns en stor variation av äppelmust framställd av olika sorter, berättar Niklas när han guidar bland träden.
På gården odlas ett dussin äppelsorter som har olika karaktär. På sin hemsida mustmakaren.se presenterar Niklas dryckerna till olika maträtter. Till exempel passar Transparente Blanche till vit fisk, rökt fisk och isterband.
”Ljust, bärnstensfärgad must med viss naturlig fällning. Mycket syrlig, frisk smak med inslag av röda vinbär, mandarin och honungsmelon. Lång, sträv eftersmak. Serveras vid 8–10°.”
Det är så dyra viner brukar beskrivas. Men alkoholfria alternativ efterfrågas alltmer.
– En noggrant utvald äppelmust kan vara ett fullgott alternativ till vin eftersom en del av naturliga syrorna som är verksamma i druvor också återfinns i äpplet.
– Som mustmakare efterstävar jag att balansera fruktens sötma och syra för att erbjuda alternativa drycker till olika maträtter som på det viset förhöjer måltidsupplevelsen, säger Nikas Hallman.
Även om Hallman är ny på musteriet, har han vid sidan av pastorsjobbet jobbat flera år med äpplen hemma i Gränna. Dagen berättade 2018 om att han fick en fruktpress som 40-årspresent och började musta äpplen först till eget behov och sedan till folk som kom med äpplen från sina trädgårdar.
Han upptäckte hur kul och givande det var att ta hand om den egna frukten. Dessutom sysselsattes nyanlända i produktionen.
Sedan september förra året är Niklas Hallman anställd av Rudenstams frukt & bär för att ta ansvar för utvecklingen av dryckesproduktionen och jobba på musteriet. Han läser också pomologi, en utbildning som Pomologiskt centrum står för. Det är alltså kunskap om äpplen som han vill smaka mer av och fördjupa sig i. Målet är att bli diplomerad pomolog.
Dessutom vill han förena teologi och pomologi.
Han skämtar om att världen skulle ha räddats om Adam och Eva hade haft bättre kunskaper i pomologi och valt äpplen från ta från ett annat träd än de gjorde.
– För mig handlar det om kärlek till naturen. Pomologi är liksom teologi mer fråga om kännedom om äpplen och Gud än kunskap, säger Niklas.
Men vad är skillnaden mellan kunskap och kännedom?
– Jag menar att inom teologin kan du ha akademisk kunskap om Gud, men den är inte så mycket värd om du inte har kännedom om Gud. Likadant är det med en god pomolog. Han har inte bara kunskap om frukten utan känner frukten.
– Det är så vi arbetar, vi studerar frukten, känner skalet, texturen i fruktköttet och aromen. Att lägga på minnet och uppleva frukten. Där finns gemensamma nämnare.
– För mig har livet närmare naturen inneburit ett liv närmare skaparen. Det är också skönt att jobba med kroppen, säger Niklas.
Det var just närheten till naturen som han ville förmedla när han tillsammans med Maria Gustin-Bergström gjorde en serie sommarandakter för SVT. Inspelningarna gjordes i våras bland äppelträd och trädgårdstemat löpte som en röd tråd genom programmen. Responsen har varit överväldigande. Det låg rätt i tiden.
Läs mer Trädgårdstema när SVT:s sommarandakter är tillbaka
Niklas Hallman beskriver att en annan orsak till att han är pomolog i dag är att han var trött på vissa delar av pastorsyrket.
– Jag tänker framför allt på all den verksamhetsledning som man i dag förväntas av en pastor. Jag tror att vi kan bli bättre på att särskilja vad det är för gåvor en pastor har.
Det gäller att vara mindre vd och mer pastor, anser han efter 25 år som pastor i olika församlingar.
– Jag trivs allra bäst när jag får förkunna och undervisa. Den biten blir jag inte trött på utan det vill jag förvalta. Andra delar saknar jag absolut inte. Det finns saker som andra gör bättre.
Det ger anledning för Niklas Hallman att fundera på vilken slags kyrka vi vill bygga. Det är inget fel på verksamhet, betonar han. Det kan vara viktigt att skapa meningsfull verksamhet inte minst för barn och ungdomar.
– Men då är det snarare fritidspedagoger man borde anställa – inte predikanter, föreslår han.
Många har blivit förvånade att Niklas markant bytte arbetsfält. En återkommande fråga är hur han kunde lämna sitt kall som pastor.
– Det har att göra med vårt sätt att uppfatta vad kallelse är för något. I vår begreppsvärld tolkar vi ofta det som synonymt med vår tjänst, att kallelse är något som jag gör.
– Men för mig handlar kallelse om vem jag är. Jag är kallad till Kristus. Genom att byta plattform på det här sättet från teolog till pomolog överger jag inte min kallelse till Kristus.
Han liknar sin situation vid en musiker.
– Bara för att man byter instrument överger man inte sin kallelse som musiker. Man spelar fortfarande på samma stycke, men hanterar bara olika instrument. Det är viktigt. Jag är nyfiken på att se hur min kallelse till Kristus kan ta sig uttryck utanför kyrkans väggar.
Niklas Hallman är känd i vida kretsar som förkunnare, låtskrivare, sångare och nu också som pomolog och blivande författare.
– Jag har länge haft en dröm om att skriva böcker. Efter många år som predikant har jag mycket material. Jag är besvärad av att det bara ligger i min dator. I vintras blev jag uppvaktad av ett bokförlag och nu är det ett konkret mål att testa det kreativa arbetet.
Som pastor försökte han skriva, men hade aldrig ledig tid. Han jobbade alltid åtminstone i huvudet och upplevde att det inte fanns utrymme för det kreativa.
Kanske blir det mer fritid med ett ”riktigt jobb”?
– Ja. Tänk vad mycket möten och sammanträden som jag har haft. Nu hoppas jag att kunna komma i gång med skapandet igen.